Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

Önska Guds välsignelse i nyårstalen, eller inte? Så svarar presidentkandidaterna

PRESIDENTVAL.

Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önska
Guds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier.

22.1.2024 kl. 16:13




JA. – Absolut. Det skulle vara en heder att få göra det.

– Mika Aaltola (valmansförening)

JA. – Att önska Guds välsignelse uttrycker talarens värdegrund och övertygelse, och förpliktar på intet sätt den som lyssnar. Också presidenten har religionsfrihet. Jag skulle önska Guds välsignelse.

– Sari Essayah (KD)

JA. – Absolut. Traditioner skapar sammanhållning.

– Jussi Halla-Aho (Sannf)

SNARAST JA. – För mig skulle det vara naturligt att önska finländarna krafter och välsignelse. Jag hoppas att alla kan acceptera vad varje president väljer att göra.

– Olli Rehn (C, valmansförening)

NEJ. Republikens presidents ämbete är ett världsligt ämbete. Om presidenten använder kristna uttryck kan det upplevas exkluderande av dem som inte hör till den religiösa gemenskapen.

– Li Andersson (Vf)

JA.
– Hjallis Harkimo (Rörelse Nu)

SNARAST JA. – En vacker tradition som jag för egen del vill fortsätta.

– Alexander Stubb (Saml)

SNARAST NEJ. – Jag skulle själv kunna önska Guds välsignelse. Men presidenten ska ska inte behöva göra det om det inte är av egen övertygelse.

– Jutta Urpilainen (SDP)

SNARAST JA. – Jag har tänkt ut färdigt vad jag i så fall kommer att säga. Men jag kan avslöja att både en humanist, en agnostiker och den som förlitar sig på Gud i livet kan gå ifrån tv-n med en trygg känsla efteråt.

– Pekka Haavisto (Gröna, valmansförening)

Källor: Yles och MTV:s valkompasser; Henkilehti.


Läs också Kyrkpressen ledarkommentar "Presidenten och välsignelsen".

Text: Jan-Erik Andelin


BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58