Vid det Borgå domkapitels första möte den 1 december år 1923 var det dåvarande biskopen Max von Bonsdorff som svingade ordförandeklubban. År 2023 var det nuvarande biskopen Bo-Göran Åstrand som skötte det uppdraget.

Borgå stift firade födelsedagen med jubileumssammanträde

BORGÅ STIFT 100 ÅR.

Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan.

1.12.2023 kl. 16:31

I samband med jubileumssammanträdet talade biskop Bo-Göran Åstrand, professorn i historia Henrik Meinander samt Folktingets sekreterare Christina Gestrin.
I sitt anförande gick Henrik Meinander igenom hur decenniet innan stiftet grundandes såg ut, både nationellt och internationellt.
– Det var ett osannolikt händelserikt decennium. Man kan konstatera att det finns både nationella och internationella orsaker som gjorde att intresset för svenskspråkiga lösningar som Borgå stift ökade, sade Meinander.
– Sett ur ett nationellt perspektiv kom sedan den lutherska kyrkan att spela en viktig roll för hur nationen klarade av att återhämta sig från inbördeskriget som följde direkt efter självständigheten.
Folktinget agerade aktivt för 100 år sedan när Finland fick ett svenskspråkigt stift. Nuvarande folktingssekreteraren Christina Gestrin noterade att många av argumenten som användes då är lika aktuella 100 år senare.
– Det behöver finnas förvaltningsmässiga lösningar som Borgå stift som garanterar att den svenskspråkiga servicen fungerar. Det behöver hela tiden finnas en plan för hur tvåspråkigheten ska tryggas, sade Gestrin och konstaterade samtidigt att risken alltid är överhängande att det svenskspråkiga blir lidande.
– Justitieministeriet gjorde för ett par år sedan en undersökning som visade att endast 3,7 procent av dem som är anställda i statsförvaltningen har svenska som modersmål.
I sitt anförande blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
– När stiftet grundades för 100 år sedan hade vi över 90 församlingar. Nu är vi nere på 45 församlingar och inom några år gissar jag att vi har ungefär 40 församlingar i Borgå stift. Med tanke på medlemstillhörigheten ser det ännu bra ut, då vi har en kyrkotillhörighet på 75 procent i Borgå stift. Det är 10 procentenheter mer än i landet i stort, säger Åstrand.
– Men det finns ingen orsak att slå sig för bröstet. Vi har orsak att följa med läget i de övriga nordiska länderna där medlemstillhörigheten är lägre. Sverige ligger 15–20 år före oss i utvecklingen och vi har nytta av att se på utvecklingen där och försöka dra lärdom av den, sade Åstrand.

I sitt tal blickade biskop Bo-Göran Åstrand både framåt och bakåt.
De nu levande emeritus-biskoparna Gustav Björkstrand, Erik Vikström och John Vikström uppvaktades på jubileumssammanträdet. Björn Vikström var förhindrad att delta och frun Maria Björkgren-Vikström fick i stället fungera som vikarie.
Närmare 70 personer deltog i jublieumssammanträdet.
John Vikström var biskop när stiftet fyllde 50 år och kunde konstatera att festligheterna i år på de flesta punkter överträffat firandet då.
Christina Gestrin noterade att de argument Folktinget lyfter fram i dag påminner långt om argumenten man förde fram då Borgå stift blev verklighet för 100 år sedan.
Historieprofessor Henrik Meinander gav en inblick ur hur decenniet som förgick stiftets tillblivelse såg ut.
Nicklas Storbjörk


profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28