Anette Rönnlund-Nygård vill förmedla hopp. FOTO: Jonna Nygård/Jonna N. Photography

”Det här är inte ditt fel”

NÄRPES.

– Just nu är jag precis där jag ska vara, säger Anette Rönnlund-Nygård. I Ninniverksamheten arbetar hon för de bortglömda barnen – de som lever med beroende och psykisk ohälsa i familjen.

22.11.2023 kl. 21:47

”Det här är inte ditt fel. Du är inte ensam om att leva i det här. Du kan inte fixa din förälder. Det finns hjälp om du vill ha.”

Allt det här är är oerhört viktigt att höra för de barn och unga som växer upp i en familj med föräldrar med beroende eller psykisk ohälsa. Det är för de här barnen och ungdomarna som Ninniverksamheten finns till.

– Ofta när barn eller unga kommer med i vår verksamhet är det för att de har träffat någon vuxen i sin närhet som har sett och vågat ställa frågor, säger Anette Rönnlund-Nygård, grundare och projektledare för Ninniverksamheten. Hon jobbar också som organisationschef på USM (Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård r.f.), som är stationerad i Malax. Själv är hon Närpesbo.

Ninniverksamheten tog sin början med läger. Det första lägret hölls 2005, då under namnet ”Se mig”.

– 2020 fick vi ett större bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Det var då jag kunde återvända till föreningen och då vi kunde börja bygga upp verksamheten till vad den är idag.

Samma år utlystes en namntävling, och ”Ninni – för de bortglömda barnen” blev det nya namnet.

Förebilder för hopp

– Kärnan i verksamheten är något som vi kallar identifikation och psykoedukation, berättar Anette Rönnlund-Nygård.

Det handlar om att ge barnen och ungdomarna möjlighet att träffa andra som har upplevt liknande saker. Det handlar också om att det finns vuxna med som kan berätta om vad beroende och psykisk ohälsa är och på vilket sätt det drabbar de vuxna, men också på vilket sätt det kan drabba barnen.

– Det här förverkligar vi både genom kamratstödsgrupper runtom i Österbotten och på Åland, men också genom den ursprungliga verksamheten, det vill säga lägren, beskriver hon.

Där ges barnen och ungdomarna möjlighet att få samlas och bara vara barn och unga, med andra som vet vad det handlar om.

– Sedan 2020 har vi jobbat väldigt mycket med samhällspåverkan. Målgruppen har verkligen varit en osynlig grupp i Finland, och det beror ju inte på att vi dricker mindre än i övriga Europa, utan på att vi inte haft verktyg och kunskap om hur det här påverkar barnen och ungdomarna. Det här har vi jobbat väldigt hårt med att lyfta.

En glad nyhet för Ninni är att samtalsgrupperna nu kommer att implementeras inom välfärdsområdet. Det betyder att de kommer att bli tillgängliga både på finska och svenska i hela Österbotten.

– Det är en sådan målsättning som vi kanske bara har drömt om, men som nu har blivit verklighet!

Du har själv vuxit upp i ett hem med missbruk och psykisk ohälsa. Kommer drivkraften i ditt arbete därifrån?

– Ja, absolut! Min egen bakgrund har nog präglat hela mitt yrkesliv. Jag har fått lämna mitt eget mörker till välsignelse för andra, och på det sättet har jag hittat ett syfte för mitt liv just nu. Man vet ju inte vad framtiden bär, men just nu är jag precis där jag ska vara.

– Det är också en av drivkrafterna bakom hela Ninniverksamheten: att hjälpa de här barnen och ungdomarna att hitta en mening.

Vad är allra viktigast för dig att förmedla till de barn och ungdomar du möter?

– Det är hopp! Hoppet om att hur mörkt det än är där ute finns det någon som är där med dig. Det finns andra som har gått före dig, och det finns en väg ut.

– Det är också det som ungdomarna ger varandra, de som har varit med länge i verksamheten och som möter nykomlingarna. Jag tycker att vi alla inom Ninni är förebilder för hoppet.

NINNIGRUPPER

Samtalsgrupper ordnas 1–2 gånger per månad för ungdomar i åldern 13–24 år i Närpes, Malax, Korsholm och Vasa.

Grupperna riktar sig till unga som har en förälder med psykisk ohälsa eller beroende.

Pian Wistbacka


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47