Mikael Nylund har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

Ekenäs seminarium byggdes om till pingstkyrka: ”Vi har en dröm och vision som är större än vi”

EKENÄS.

I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium.

21.11.2023 kl. 18:19

– Vi har tagit lite i taget, rum för rum, annars får man nog magsår. Jag är också en person som inte tar stress i onödan, säger Mikael Nylund, ledare för kyrkprojektet Betesda Church i Ekenäs.

Huset, som inhyste lärarinneseminariet i ett sekel, byggdes år 1873. Byggnaden är cirka 1 100 kvadratmeter stor, och där har 2 500 kvinnliga folkskollärare fått sin utbildning.

I augusti i år invigdes kyrkan och stadsdirektör Petra Theman klippte av bandet. Alla Ekenäs andra församlingar var inbjudna, liksom också södra Finlands pingstförsamlingar.


Hur kommer det sig att ni köpte huset?

– Vår församling växte sakta med säkert ur vår gamla kyrka. Vi hade tittat på många fastigheter, men vi hade inte hittat någon lämplig lokal.

År 2019 fick den ledande pastorn Fredrik Martin ett intressant samtal.

– Kustregionens utbildningsfastigheter, som ägde seminariurhuset, frågade om vi var intresserade av att köpa det. De ville ha en värdig verksamhet i byggnaden. Byggnaden är väldigt känd bland många Ekenäsbor. Många har någon slags anknytning till den i Svenskfinland, säger Mikael Nylund.

Församlingen gav ett anbud på fastigheten och anbudet gick igenom. Köpesumman var 250 000 euro.

– Vi hade fått en del arv under årets lopp som vi har sparat just för den här typen av affärer. Vi kunde köpa huset med egna medel, men vi har tagit lån för renoveringen.

Intresset för renoveringen har varit stort.

– Väldigt många förbipasserande är nyfikna och intresserade.



Kyrksalen rymmer 200 personer. Foto: Edward Holmberg




Mycket kvar att göra än

Byggnaden är hela 1 100 kvadratmeter.

– Fast kyrksalen är klar har vi ännu mycket kvar att jobba med, till exempel den stora gymnastiksalen och många mindre rum. Vi öppnar upp rum efter rum efter hand när vi har renoverat klart.

Mikael har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

– Ungefär 10–20 personer har jobbat med renoveringen varje vecka. Människor tycker att det är roligt att hjälpa till. Flera män från Hangö kommer och hjälper till, fast de inte ens hör till församlingen. Vi har också haft en person anställd med lönesubvention.

Församlingen har bildat en teknisk arbetsgrupp.

– Allt från ventilation, asbestsaneringar och akustikplanering skulle planeras och genomföras.

Huset är skyddat av museiverket, på insidan och utsidan.

– Det blev många kompromisser. Vi hade som mål att ha 200 sittplatser i kyrksalen, och det fick vi igenom, exempelvis med att riva en del väggar.


Hyra in sig

Tanken har varit att utomstående aktörer ska kunna hyra in sig i byggnaden.

– Raseborgs lokala Svenska dagen-fest hölls här och Ekenäs bokkalas hade två föreläsningar här.

Hur många talkotimmar har ni satt på renoveringen?

– Oj, det är nog mycket. Om jag snabbt räknar i huvudet har vi satt ungefär 7 000 timmar på projektet.


Utvärtes var Seminariehuset i ganska gott skick när församlingen köpte huset. FOTO: Christa Mickelsson



Talkoarbete är på väg neråt. Varför ville ni göra den här stora renoveringen på frivillig basis?

– Vi har en dröm och vision som är större än oss själva och församlingen skulle inte haft råd att anlita en byggfirma för att utföra renoveringen.


Hur kommer det sig att när många församlingar och friförsamlingar krymper växer ni?

– Det är en bra fråga. Jag tror att församlingen är en varm gemenskap där man får vara sig själv och blir accepterad som man är. I församlingen finns det också väldigt många olika språk och kulturer. Vi har också barn, ungdomar, familjer, vuxna och äldre.




De fungerande kakelugnarna används mest för mysfaktorn. Byggnaden är ansluten till fjärrvärmenätet. FOTO: Christa Mickelsson



Vad ska ni göra med den gamla kyrkan?

– Den har vi kvar och använder den till loppisverksamhet, kafé och samlingsutrymme. Vi har också ganska många cellgrupper, som behöver träffas någonstans.

Har du någon gång blivit trött under renoveringsprocessen?

– Jo, det har jag. Men det går i vågor. Ibland tänker man att det skulle vara skönt att få hela projektet klart. Men sen tänker jag: Ett rum till orkar vi nog.

Text och foto: Christa Mickelsson


Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

Människa. Adventstiden är en förberedelsetid. Liksom påsken är den därför också en fastetid, som varar ända fram till juldagen. 27.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Sillburkar, glans och guld, en stjärna? Kom glad och hjärtevarm är en bok om julen – så som vi minns den, saknar den, söker den. 26.11.2010 kl. 00:00

Kultur. Rimstafetten slingrar vidare mellan både handfasta och livsdugliga paket. 25.11.2010 kl. 00:00

Människa. Fredrika Sundén studerar journalistik i Helsingfors och är kyrkligt förtroendevald i Pernå. De östnyländska rötterna sitter djupt liksom tron på ordets makt. 25.11.2010 kl. 00:00

Johan Sandberg. En natt som denna går mina tankar osökt till Robert Lamm, en av mina favoritlåtskrivare på sjuttiotalet. Han vakade, liksom jag, en natt och försökte vara kreativ. Fast huvudet börjar snurra och man förlorar greppet om tiden. 25.11.2010 kl. 00:00

Ledare. Ångerns roll i vår tid har krympt. Det finns inget vackert och attraktivt i den. 25.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. De flesta som skriver ut sig ur kyrkan är unga. I svenskspråkiga församlingar är utskrivningsivern inte lika stor. 24.11.2010 kl. 00:00

undantagstillstånd. Viking Norrbäck fick somna in i sitt hem i Esse omgiven av sin familj. Det var så han ville ha det. Men coronan gjorde att han inte fick den begravning han önskat. 20.5.2020 kl. 17:26

Coronapandemin. Finns det förutsättningar att skapa någon form av gemenskapsdagar för konfirmanderna i Jakobstads svenska i stället för de inställda konfirmandlägren? Den frågan söker nu kyrkoherde Jockum Krokfors svar på. 20.5.2020 kl. 16:34

styrka. I skolan blev Salla Romo mobbad för sin storlek. När hon började styrketräna hade hon inget särskilt mål. Två år senare kunde hon kalla sig Finlands tredje starkaste kvinna. Den styrkesportande prästen har hittat det hon är född att göra, och önskar att andra skulle få uppleva detsamma. 21.5.2020 kl. 13:23

deckardrottning. Hur gör en deckardrottning med mingelskräck? Hon vågar mingla fast hon är hur rädd som helst. 20.5.2020 kl. 14:15

Klimathot. Peter Halldorfs närläsning av Jeremias bok i Gamla testamentet fick honom att ta klimatnyheterna på större allvar. Det resulterade i boken Därför sörjer jorden, en bok som handlar om klimathot, ansvar och hopp. 21.5.2020 kl. 07:00