Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

Kyrkoherde i Norden: Erik Wessman i Kristiansand är herde, men inte "daglig leder"

den norske kirke.

I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen.

9.10.2023 kl. 16:36

EFTER CORONAPANDEMIN har Oddernes församling i Kristiansand i sydligaste Norge fått försöka hitta sig själv på nytt.

– Vi har ett bra barnarbete, men bara lite unga och unga vuxna. Vi behöver återetablera en ungdomsmiljö, och få nya frivilliga. Många slutade under coronan. Och inom ett drygt år kommer fyra anställda med tillsammans över 100 arbets­år i församlingen att sluta, säger sokne­prest Erik­ Wessman, 48.

Han är sedan i fjol det som i Norge närmast kan beskrivas som en kyrkoherde. Församlingen har drygt 8 000 medlemmar och är långt äldre än själva staden Kristiansand. Oddernes kyrkas äldsta delar är från 1100-talet och är stadens äldsta byggnad.

Coronapandemin gjorde Erik Wessman till präst 2021. Före det jobbade han inom en stiftelse som arrangerar kristna festivaler och evenemang.

– Den allra största skillnaden är nog för mig personligen. Det går djupt att vara präst. Allt det jag ska förvalta resonerar djupt i mitt eget liv, säger han.

Med sin tidigare erfarenhet av ledarskap och administration blev han snart sokneprest. I Norge finns inga formella krav på en präst för det, så när hans kyrkoherde ville trappa ner inför sin pensionering och bli kaplan så bytte de två jobb.

Dagschef leder kansliet

Oddernes församling har inklusive prästerna 13 anställda. Till skillnad från ett finländskt församlingskansli är Erik Wessman inte chef för de anställda. Det sköter en daglig leder. I församlingsrådet är han också bara en av de nio medlemmarna.

Den norska kyrkan har två arbetsgivarlinjer. Erik Wessman som präst är anställd av prosteriet och har en prost som sin förman. Alla andra i församlingen är anställda av samfälligheten, fellesrådet, som följer den lokala kommungränsen.

Samfällighetens chef kan ha den uråldriga titeln kirke­verge; kyrkvärnaren var fram till 1990-talet en kommunal tjänst. I Norge svarar kommunerna för församlingarnas ekonomi, genom stora statsanslag. Prästernas lön finansieras också av staten och betalas ut av de norska domkapitlen, som kallas bispedømmeråd.

I Norge uppbärs ingen kyrkskatt eller medlemsavgift.

Fristående kyrka söker sig själv

Norska kyrkan slutade 2012 vara statskyrka. Sedan dess har kyrkan diskuterat hur den ska organisera sig själv, säger Fredrik Saxegaard som är biträdande professor i praktisk teologi vid den teologiska högskolan MF i Oslo.

– En linje bland präster och en del församlingsråd har velat se en nationell kyrka med starka biskopar. En annan linje vill se en modernare arbetsmiljö kring fellesråd som sägs vara det ”demokratiska och lokala”. Den striden har pågått i 20–3o år nu, säger han.

Också Erik Wessman säger att det dubbla norska anställningssystemet kan bli knepigt när man i ett litet arbetsteam har en konflikt och två olika arbetsgivare vid bordet.

I Norge är prosten en nära förman för soknepresten, som också fackligt sett kan flyttas runt inom prosteriet.

– Ja! Och jag är lyckligt lottad att ha en väldigt fin prost, en bra ledare, säger Erik Wessman.

FAKTA


Erik Wessman, Kristiansand, Norge

  • Sokneprest sedan augusti 2022 i Oddernes församling i Kristiansand i Norge; prästvigd 2021 efter karriär i andra kristna organisationer.
  • Oddernes kyrka har över tusenåriga anor på platsen. Byggnaden från 1150-talet är ortens äldsta hus. Omkring 8 000 medlemmar.
  • Folkkyrkan i Norge är sedan 2012 tydligare skild från staten. Stat och kommun garanterar fortfarande verksamhetsmedel och löner.
  • Den norske kirke har drygt 1 150 församlingar och 350 samfälligheter, fellesråd.
Jan-Erik Andelin
Sofia Torvalds


sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17