Marika Torps son äger tre ankor. Den här heter Mäyski, och den har hon tagit hand om sedan den kläcktes ur ägget. – Hon tror att jag är hennes mamma och jag älskar henne så mycket! säger hon.

I höst blir Marika Torp predikobiträde i Iniö

INIÖ.

I Marika Torps barndom var Iniö ett kärt och bekant ställe när familjen åkte från stugan vid Iniöfjärden och besökte butiken och kyrkan. – Och nu får jag predika där!

28.8.2023 kl. 15:36

Marika Torp växte upp i Reso i en finskspråkig familj. När hon var sjutton flyttade hon till Sverige och bodde där i fem år. Som en musikalisk person började hon snabbt tala rikssvenska. Sedan hade hon paus från svenskan i 18 år.

– När jag sedan började tala svenska här i Finland igen fick jag lära mig språket på nytt, och samtidigt gick jag medvetet in för att försöka låta mer som finlandssvensk än rikssvensk, säger hon.

Hon utbildade sig först till ingenjör i bioteknik, men har inte jobbat som ingenjör, utan i ett laboratorium som utför diagnostiska laboratorietest och vid ett forsknings- och utvecklingslaboratorium där man utvecklar diagnostiska snabbtest.

– Men jag tyckte inte om att pendla till huvudstadsregionen från min hemort, Lojo. det kändes långt att köra varje dag.

Dessutom hade hon känt en kallelse till själavård sedan år 2011, predikat i sin hemförsamling, varit gruppledare vid själavårdskurser och talat vid seminarier med själavårdstema.

– När jag sedan blev arbetslös tänkte jag: Kanske det är teologi jag ska studera, då får jag också ett yrke där jag kan använda min kallelse.

Nu inleder hon sitt fjärde studieår vid teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vid sidan av studierna ska hon jobba som predikobiträde i Iniö.


Kämpade med skam

Iniö är en bekant ort för Marika Torp. Hennes släkt hade en sommarstuga i Gustavs. Den såldes år 2019 och sedan dess har hon saknat skärgården.

– Vår stuga låg på andra sidan Iniö-
fjärden, så när jag var barn gjorde vi varje sommar en båtresa till Iniö, handlade, spelade minigolf och besökte kyrkan. Det tyckte jag var mysigt!

Nu ser hon mycket fram emot att predika varannan söndag i Iniö kyrka.

Vad var det som väckte ditt intresse för just själavård?

– Det började med att jag själv led av dåligt självförtroende och kände mycket skam. Jag fick stor hjälp av själavård när jag kämpade med mina egna känslor, och då blev jag väldigt entusiastisk och ville att andra skulle få uppleva samma sak. Sedan har det mognat i mig. Jag har känt mig uppmuntrad när människor som deltagit i seminarier där jag varit med som talare berättat att de fått tröst och hjälp.

Vad skulle du säga till en människa som bär på mycket skam?

– Att man behöver vara ärlig om det som man bär på. Man måste våga öppna sig för en pålitlig människa. Jag fick själv erfara att när jag berättade om allt jag hade inom mig för en annan människa var det helande att hon också efter det bemötte mig kärleksfullt. Tidigare hade jag tänkt att om jag verkligen berättar sanningen om mig själv kommer den andra att döma eller kritisera mig.

Det är viktigt, säger hon, att vi får erfarenheter av att vi är accepterade och den vägen kan leda oss till en insikt om att också Gud accepterar oss, precis som vi är.

– Det är ju vi människor som ska vara Guds händer och fötter här på jorden.

Sin egen ofullkomlighet har hon nu slutit fred med.

– Det finns nåd för oss. Vi gör vårt bästa och Gud älskar oss hurudana vi än är. Ingen av oss är fullständig.

Marika Torp

STUDERAR: teologi vid Åbo Akademi och siktar på att bli präst.

BOR: i Lojo och pendlar därifrån till jobbet som predikobiträde i Iniö.
I Iniö ska hon göra besök och hålla andakter vid äldreboendet, skolan och dagis, göra hembesök och finnas till där det behövs. Hon har söndagsskola för barn och ordnar gudstjänster i kyrkan varannan söndag.

FAMILJ: Man, 18-årig son och två bonusbarn som är 14 och 11 år.

TYCKER OM ATT GÖRA PÅ FRITIDEN: ta hand om tre husdjursankor, tar sånglektioner och dansar bland annat zumba på gymmet. ”Jag älskar att dansa!”

Text: Sofia Torvalds
Foto: Marko Raunio


relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56