– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

Många fördelar med att ge över klubban till vice­ordförande från kyrkoherden

MÖTESORDFÖRANDE.

– Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors.

30.5.2023 kl. 10:00

Kyrkolagen gör det möjligt för vice­ordföranden att leda församlingsrådets eller kyrkorådets möten – men i en förkrossande majoritet av församlingarna i Borgå stift för kyrkoherden
fortfarande ordet.

KP skickade en fråga till alla kyrkoherdar i Borgå stift: Vem är det som leder ordet vid församlingsrådets eller kyrkorådets möten?

Från den absoluta majoriteten kom svaret snabbt: kyrkoherden. Det innebär att kyrkoherden bereder ärenden till mötena, föredrar dem och alltså i värsta fall tvingas vara ordförande och samtidigt försvara sin egen beredning och sammanfatta åsikterna efteråt.

– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut. Det är en dubbelroll som dessutom kan få församlingsrådet att känna sig som en gummistämpel, säger Martina Harms-Aalto, viceordförande i Johannes församlingsråd, där hon lett ordet i ungefär tre år.

Hon ser enbart fördelar med att kyrkoherdarna ger över ordförandeskapet till en förtroendevald.


I en del församlingar har kyrkoherden gett de förtroendevalda möjligheten att leda mötet, men fått ett nej tack. Är det svårt att vara mötesordförande?

– Jo, det är mer jobb, men min uppfattning är att rådet arbetar bättre så här. Det är alla gånger värt arbetsinsatsen. Man behöver inte vara någon förvaltningsspecialist – om man någon gång suttit som mötesordförande är det till hjälp, men det här är ju inte raketvetenskap. Jag blir jättefundersam om församlingsråden inte vill ge sin kyrkoherde den här möjligheten att vara beredare fullt ut, säger Harms-Aalto.

Hon påpekar också att kyrkoherden redan har mycket makt – det borde ligga i allas intresse att ändra lite på dynamiken.

– Men det här förutsätter ju att kyrkoherden själv tycker det här är en bra idé, för lagen är skriven som den är. Själv skulle jag alla gånger förespråka en lagändring. Det har fördelar för både kyrkoherdarna och råden och i förlängningen för intresset att alls ställa upp i församlingsvalet.


”Man måste vara tydlig”

Åtminstone fem församlingar har erfarenhet av att viceordföranden leder mötet. De är Agricola svenska församling, Johannes församling i Helsingfors, Vanda svenska församling, Åbo svenska församling och Olaus Petri församling.

Agricola svenska församling testade systemet i två år.

– Det kändes som en fördel för mig, jag kunde förbereda mig på att vara beredare och sakkunnig och svara på frågor, säger kyrkoherde Stina Lindgård.


Men hon tyckte också att systemet var en aning förvirrande.

– Ordförandeskapet gäller ju bara under själva mötet, inte mellan mötena eller utanför mötena. Det var kanske lite svårt att greppa för en del. Det gäller alltså att vara väldigt tydlig med vad det innebär i praktiken.

Just nu har församlingen en nyvald viceordförande som först vill bli lite varm i kläderna och sedan eventuellt kan tänka sig att ta över klubban.


Risker om det finns falanger

I Åbo svenska församling har viceordförande Siv Sandberg lett ordet under några möten i vår.

– Beslutet fattades vid vårt andra möte i mars, så det är ganska färskt. Vi funderade på det redan under förra mandatperioden, inspirerade av Johannes församling.

Enligt kyrkoordningen kan församlingsrådet välja att viceordförande fattar ordförandeklubban för två år i taget.


– Den första vinsten är att det skapar en dynamik som ger mer utrymme för olika åsikter att komma fram. Om kyrkoherden både bereder och ger svar får hen en stor roll i behandlingen. Foto: Robert Seger


Tycker du att det är befogat att ge över ordet till viceordförande?

– Det gör jag. Det här är ju en ordning som fungerar bara på kyrkoherdens initiativ, och initiativet kom från kyrkoherden. Det bygger på förtroende och på ett ledarskapsideal där man delar ansvar, och det tycker jag präglar hela vår församling.

Hon tycker också att det tyder på en respekt för den kunskap som finns i församlingsrådet.

Ärendena bereds fortfarande av kyrkoherden, och stora beslut gällande ekonomi och fastigheter fattas av samfälligheten. I samfälligheten förankras också kyrkoherdens beredningar hos personalchef och jurist.

– Åbo svenska har församlingsrådsmedlemmar som har erfarenhet både från kyrkligt och världsligt beslutsfattande. Det är viktigt att veta vilken roll man har och hålla sig till den rollen. Men jag tror att risken är liten att rollerna skulle bli otydliga, säger Sandberg.

Hon funderar över hurdana knepiga situationer som eventuellt kunde uppkomma. Kanske om det blev jämnt i en omröstning och ordförandes röst skulle avgöra?

– Jag skulle i en sådan situation i så fall vara lojal med kyrkoherden och hur hon tänker. Men jag kan förstå att det kan finnas risker om ett församlingsråd exempelvis är uppdelat i två falanger, eller om kyrkoherden är på kollisionskurs med församlingsrådet.



Vilka är vinsterna med det här systemet?

– Den första vinsten är att det skapar en dynamik som ger mer utrymme för olika åsikter att komma fram. Om kyrkoherden både bereder och ger svar får hen en stor roll i behandlingen.

Själv har hon som ordförande två regler:

– Man måste fråga om man inte förstår något och om det är stora frågor kollar vi precis vad var och en tycker. Jag tror att arbetet löper lättare när jag får koncentrera mig på ordförandeskapet och på det viset frigör kyrkoherden att svara på frågor.

Hon tycker inte heller att viceordförandeskapet betytt mycket mer jobb för henne själv – främst kanske det att hon måste se till att vara närvarande vid varje möte.

– Men till exempel vid kyrkoherdeval kan viceordföranden få en stor arbetsbörda. I personalfrågor är konfliktrisken också större – sådana frågor provar viceordförandens kompetens.


Du kan kanske inte driva en fråga väldigt hårt?

– Nej, jag får öva mig på att vara tyst och låta andra prata! Jag får nog säga min åsikt – men de andra får säga sin först.

Läs Jan-Erik Andelins ledare på samma tema här.

Text: Sofia Torvalds


Bekräftelse. Andas in, andas ut. Det har ungdomsarbetsledare Marlen Talus sagt till Ditte Sandholm under otaliga nattliga samtal. Ditte hade så svår ångest att hon ville dö. – Om inte du hade funnits hade jag inte levt i dag, säger Ditte till Marlen. 11.5.2020 kl. 19:20

mammalandet. Att vara mamma är att träna sig i ofullkomlighet. Att vara mamma är att vara starkast i världen. Två mammor med olika lång erfarenhet skriver om hur de klarat livets svåraste och vackraste uppdrag. 9.5.2020 kl. 18:00

anvisningar. Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. 8.5.2020 kl. 14:53

faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00