– Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss, säger Joel Halldorf.

"Boken vidgar vår horisont, vidgar vårt hjärta och ger oss nya perspektiv och tankar"

LÄSNING.

Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”.

29.5.2023 kl. 19:19

När jag ska intervjua Joel Halldorf vill han att vi talas vid via Facetime på datorn.

– En gång i veckan kollar vi i familjen vem som har använt telefonen mest. Jag ville inte ta intervjun via telefonen – för då skulle jag få skärmtid på den och det skulle förstöra den här veckan. Jag brukar alltid förlora, men den här veckan har jag chans att vinna, skrattar Joel Halldorf, författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.

I Sverige konsumerar en genomsnittlig vuxen medier ungefär fyra timmar på skärm, medan tryckta medier får en halv timme per dag. Yngre personer konsumerar medier över fem timmar på skärm, medan tryckta medier får 20 minuter.

– Jag försöker förstå den stora digitala revolution som vi genomlever just nu genom att förstå hela den långa väg som vi har vandrat. Jag börjar med antiken, Jesus och de första kristna och ser hur vår kultur har formats av böcker i olika former.

– Vad hände när bokens form förändrades, när vi bytte från bokrullar till kodexar? När vi fick klostrens vackra manuskript, boktryckarkonsten eller den ångdrivna maskinpressen?

Alla de här sakerna har varit revolutioner som har förändrat bokens form – och som har förändrat vår kultur.

– Och när vi lärt känna det här samspelet så kan vi också förstå vad som håller på att hända just nu med skiftet till det digitala.


Djupläsningen i fara

Halldorf säger att vi läser mycket idag.

– Vi läser bland annat våra flöden på sociala medier och pushnotiser i telefonerna. Vi tar till oss väldigt mycket skriven information. Men skärmläsningen är en hastigare form av läsning.

Bokläsning och läsning i tidningar är mer eftertänksam, långsam och mer fokuserad.

– Vi behöver båda de här formerna av läsning. I ett informationssamhälle måste vi kunna läsa snabbt och skumma också. Men det som i dag riskerar att gå förlorat är djupläsningen, och det är det stora problemet med den här utvecklingen.


Joel Halldorf har jobbat med ”Bokens folk” i tio år. Foto: Zandra Erikshed

Du skriver att en av bokens styrkor är att den hjälper människan att utveckla dygder. Varför då?

– En bok kräver tålamod av oss. Det finns ett väldigt bra citat av Friedrich Nietzsche som jag gillar: ”Andlighet är förmågan att säga nej till en retning.” I vår tid har vi så otroligt mycket retningar och stimulanser runt om oss hela tiden. Vår förmåga att vara närvarande i våra egna liv går förlorad. Där tror jag att böckerna kan hjälpa oss.

– Jag tror mer och mer på närvarons betydelse och betydelsen av att kunna fokusera. Det handlar om att se det liv som faktiskt pågår, och om att bli närvarande i sitt eget liv.



Ser du någon koppling mellan bibelläsning och läsande i allmänhet?

– Ja, till den delen att bibelläsningen och bibelkunskapen också verkar gå ner. Det började redan på 50-talet med teven, och det accelererar väldigt kraftfullt nu när vi har de digitala medlen.

– I den kyrkliga, kristna läsningen av Bibeln har det ofta funnit ett interaktivt inslag: man antecknar och stryker under. Ofta har kristna haft sin egen bibel, som man har haft en personlig relation till. Nu läser många Bibeln via en app på sin telefon, och sedan använder man sin telefon till annat. Det gör att läsningen blir lite mindre personlig. Man ser också att många söker på nyckelord i Bibeln och plockar ut dem. Den del forskare kallar det här för pincettläsning. Man lyfter ut enskilda verser men läser inte sammanhang.


Du skriver att det är i de små gemenskaperna som räddningen finns. Hur tänker du att det skulle gå till i praktiken?

– Vi människor är sociala vare sig vi vill det eller inte. Vi klarar inte av att forma våra liv själva – vi formar alltid våra liv tillsammans med andra. Det finns egentligen två alternativ. Antingen följer vi med de stora trenderna i samhället och går mot en mer flyktig läsning. Eller också försöker vi, tillsammans med andra, utforma ett annat sätt att leva och läsa.

– Jag tror att det finns ett ganska utbrett missnöje med det senmoderna livet. Folk uppfattar att det är för stressigt. Det finns alltför många problem, man vill inte leva så här. Hur det här andra livet ska se ut vet vi inte riktigt. Vad finns det för alternativ till hur vi lever idag?

Halldorf säger att nya sätt att leva genom historien ofta varit något som har experimenterats fram i grupper.

– Kvinnligt ledarskap var något som utvecklades av Frälsningsarmén, demokrati var något som experimenterades fram bland annat av baptister. Det har uppstått små gemenskaper, kreativa minoriteter, som hjälper majoritetskulturen att inse att det går att leva på andra sätt. Det är något som jag tror behöver hända: Inte grupper som drar sig undan från samhället, utan grupper som lever mitt i samhället men gör det på ett inspirerande sätt så att andra människor vill ta efter dem.



Många tycker inte att det är så viktigt att läsa. Är det okej? Vilka risker ser du med det?

– Man måste inte läsa, men man går miste om något om man inte gör det. Boken vidgar vår horisont, vidgar vårt hjärta och ger oss nya perspektiv och tankar. Det är också en väldigt njutbar upplevelse att försvinna in i en bok.

– När vi hörde att Donald Trump inte läser böcker utan bara tittar på teve och får information via sitt twitterflöde så kändes det inte bra. Varför känner vi så? Vi vet att böcker ger oss förmåga till koncentration, tålamod och inlevelseförmåga.

Den som har läst mycket kan ta till sig en mer nyanserad bild av verkligheten, menar Halldorf.

– Jag tror att så som vi tänker kring Trump kan vi också tänka kring våra barn. Det är ett problem om de inte alls vill läsa, om de inte alls lär sig den färdigheten.



Joel Halldorf

– Författare och professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.

– Aktuell med boken ”Bokens folk : En civilisationshistoria från papyrus till pixlar”, utgiven på förlaget Fri Tanke.

– Är medarbetare på Expressen Kultur.

– Driver Läsarpodden, tillsammans med den finlandssvenska teologen Patrik Hagman.

Text: Christa Mickelsson


Samhälle. Kristdemokraternas ordförande, nya inrikesministern Päivi Räsänen har ansvar för kyrkofrågor i den nya regeringen. 21.6.2011 kl. 00:00

Människa. Ända sedan hon var barn och såg sin familj lida för att de var daliter har Bishnu Gurung drömt om att få studera juridik och kunna påverka daliternas utsatta situation. 20.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nästa sommar ordnas FMS missionsfest i Kronoby. Se bilder från helgens festligheter i Borgå! 19.6.2011 kl. 00:00

Världen. Missionären Kirsti Kirjavainen har arbetat över två decennier i Nepal. Hon ger en snabblektion om vad Finska Missionssällskapet fått till stånd på det området. 18.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Popmässa, Vikingaäventyr och garden party ska locka unga Borgåbor till FMS missionsfest. Se bilder! 18.6.2011 kl. 00:00

Världen. Det danska bibelsällskapet har sammanställt kommentarer av kända landsmän som uppmanar danskarna att läsa Bibeln. Bland annat politiker, konstnärer och författare berättar varför de läser Bibeln och vad det ger dem. 18.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nästa års svenska Åbokonfirmander får njuta av lägerliv och bli gudstjänstsmarta innan de sätter sig i kyrkbänken. Förhoppningen är att det ska ge dem en meningsfullare gudstjänst. 17.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. FMS missionsfest går av stapeln i Borgå i helgen. Kyrkpressens redaktion är på plats och twittrar från evenemanget. 17.6.2011 kl. 00:00

Människa. Han är övertygad om att vi mår bra av att laga vår mat och äta den tillsammans med andra. Markus Haakana sadlade om från ekonomiredaktör till egenföretagare. 17.6.2011 kl. 00:00

Insändare. Religionsregression syns vara på på gång – sedd ur forntidsperspektiv. Till kyrkan hör att kämpa den goda kampen för livets fortbestånd och lycka. Kontrasterande är de onda, som  vill döda andra. (Vi behöver inte kalla dem för mohammedaner – de finns dolda även här i EU.)I Norden fick vi en bra fruktbarhetskult från Aserna vid östra Medelhavet före vår tideräknings början. Med regressionens vingar hamnar vi till Baals profeter, som höll igång den profana "balen" med religiösa förtecken. Profeten Elia tog upp kampen och Skaparen Herren Gud svarade när profeten Elia bad om eld. Det blev slut på balen.I dag är homodebatt och egoistisk personpolitik en motsvarande "bal", enligt undertecknad. Naturen biter tillbaka har någon sett och menat och det med rätta. Vi får avsluta ogudaktighet och rena kyrkan och våra församlingar det bästa vi förmår. – Och en kraftfull kristen mission internationellt ger garanterat en bättre värld, har empirisk vetenskap påvisat. ChristerFGPS.   Livet är livets mening. 16.6.2011 kl. 00:00

Insändare. Religionsregression syns vara på på gång – sedd ur forntidsperspektiv. Till kyrkan hör att kämpa den goda kampen för livets fortbestånd och lycka. Kontrasterande är de onda, som  vill döda andra. (Vi behöver inte kalla dem för mohammedaner – de finns dolda även här i EU.)I Norden fick vi en bra fruktbarhetskult från Aserna vid östra Medelhavet före vår tideräknings början. Med regressionens vingar hamnar vi till Baals profeter, som höll igång den profana "balen" med religiösa förtecken. Profeten Elia tog upp kampen och Skaparen Herren Gud svarade när profeten Elia bad om eld. Det blev slut på balen.I dag är homodebatt och egoistisk personpolitik en motsvarande "bal", enligt undertecknad. Naturen biter tillbaka har någon sett och menat och det med rätta. Vi får avsluta ogudaktighet och rena kyrkan och våra församlingar det bästa vi förmår. – Och en kraftfull kristen mission internationellt ger garanterat en bättre värld, har empirisk vetenskap påvisat. ChristerFGPS.   Livet är livets mening. 16.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Det kyrkliga årshjulet har vridit sig mot den stora sommarfestkretsen. Den närmsta tiden kantas av samlingar där olika schatteringar samlas, ofta i stora skaror. Också missionsfolket är på fötterna med fester för missionsvänner och -understödare. Samtidigt har en debatt om missionsunderstöd blossat upp i Helsingin Sanomat. Sari Roman-Lagerspetz, medlem av gemensamma kyrkofullmäktige i Vanda, skjuter skarpt mot Finlands evangelisk-lutherska folkmission och menar att staten och kyrkan ”finansierar export av diskriminerande läror till utvecklingsländerna”. Med det avser hon väckelserörelsens avståndstagande från utlevd homosexualitet och kvinnor i prästtjänst. 16.6.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. En ung man har visat mig en ny dimension av familjens betydelse. Vi träffade honom första gången då han kom hem till oss på lunch en lördag i januari. Innan han gick hade han utsett oss till sin familj. 16.6.2011 kl. 00:00

Kultur. I kväll klingar modern gospel i domkyrkan i Esbo. Då får nämligen gospelverket Every time I feel the Spirit sitt uruppförande under Orgelnatt och Aria-festivalens kvällskonsert. 16.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. I samband med Svenska Lutherska Evangeliföreningens (Slef) årsfest i månadsskiftet juni–juli återuppstår den evangeliska väckelserörelsens fader Fredrik Gabriel Hedberg för en dag i Övermark. 15.6.2011 kl. 00:00

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17