Malin Lindholm är förtroendevald i Johannes församling och studerar pedagogik.

"Dagens kyrka är inte uppbyggd enligt millennialernas eller generation Z:s behov och världsbild"

Kolumn.

Millenialerna är den stora och osynliga målgruppen. – In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal.

17.5.2023 kl. 08:00

Så du är ny i dessa sammanhang, vad fick dig att komma hit? En fråga jag fått många gånger de senaste månaderna, då jag inlett min karriär som beslutsfattare i Johannes församling och Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige. Mitt svar? Jag, en millennial Helsingforsbo, kände mig inte riktigt representerad bland beslutsfattarna i kyrkan. Att ställa upp i församlingsvalet kändes således som ett bra sätt att försöka ändra på det.

För att vara ärlig var kyrkans verksamhet också ganska obekant för mig.

För att vara ärlig var kyrkans verksamhet också ganska obekant för mig. I flera år har kyrkan representerats av en vacker byggnad jag ser på hemvägen. In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal.

I slutet av 2022 var 28-åringarna den största åldersgruppen inom den evangeliska lutherska kyrkan i Helsingfors. 20–29-åringarna är den största åldersgruppen bland helsingforsarna som hör till kyrkan, näst mest medlemmar finns i åldersgruppen 30–39-åringar. Enligt den empiriska undersökningen jag utfört under mina första månader som förtroendevald korrelerar denna statistik inte med vardagen i församlingen.

Det i sin tur är inte så underligt. Millenialernas förhållande till kyrkan har analyserats i projektet En kyrka för millennialerna. Enligt millenialerna är kyrkan en bra sak i samhället, kyrkan gör gott och är en pålitlig granne man kan få hjälp av i stunder av nöd. Samtidigt upplevs kyrkan som en föråldrad institution, vars regler och ställning i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor inte är i enlighet med dagens värld. Millenialerna är intresserade av att utforska andlighet – men det är något eget man själv definierar, inte ett givet mönster man ska passa in i.

Millenialerna är intresserade av att utforska andlighet – men det är något eget man själv definierar, inte ett givet mönster man ska passa in i.

Dagens kyrka är inte uppbyggd enligt millennialernas eller generation Z:s behov och världsbild. Logiskt i sig, då kyrkans anor och traditioner har sin grund i andra tider. Men likaså är det logiskt att dessa generationer inte lockas till kyrkan på samma sätt som tidigare.


I en
hurdan församling vill en millennial då vara delaktig? Kanske är det en församling som erbjuder möjligheter att utforska värderingar och andlighet på ett annat sätt än vid en söndagsgudstjänst? Kanske är det att skapa innehåll på kanaler unga använder, som Instagram och Tiktok? Kanske är det att använda en mer inklusiv terminologi? Kanske är det ett aktivt klimatarbete?

Framför allt är det en församling som känner en ödmjukhet inför att de yngre generationerna har en lite annan världsbild. Den världsbilden kan var och en bekanta sig med för att lite bättre kunna beakta den stora och osynliga målgruppen. För att kyrkan ska ha en koppling till samhället också i framtiden är det dessutom ytterst relevant.

Text: Malin Lindholm


konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00