Så du är ny i dessa sammanhang, vad fick dig att komma hit? En fråga jag fått många gånger de senaste månaderna, då jag inlett min karriär som beslutsfattare i Johannes församling och Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige. Mitt svar? Jag, en millennial Helsingforsbo, kände mig inte riktigt representerad bland beslutsfattarna i kyrkan. Att ställa upp i församlingsvalet kändes således som ett bra sätt att försöka ändra på det.
För att vara ärlig var kyrkans verksamhet också ganska obekant för mig.
För att vara ärlig var kyrkans verksamhet också ganska obekant för mig. I flera år har kyrkan representerats av en vacker byggnad jag ser på hemvägen. In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal.
I slutet av 2022 var 28-åringarna den största åldersgruppen inom den evangeliska lutherska kyrkan i Helsingfors. 20–29-åringarna är den största åldersgruppen bland helsingforsarna som hör till kyrkan, näst mest medlemmar finns i åldersgruppen 30–39-åringar. Enligt den empiriska undersökningen jag utfört under mina första månader som förtroendevald korrelerar denna statistik inte med vardagen i församlingen.
Det i sin tur är inte så underligt. Millenialernas förhållande till kyrkan har analyserats i projektet En kyrka för millennialerna. Enligt millenialerna är kyrkan en bra sak i samhället, kyrkan gör gott och är en pålitlig granne man kan få hjälp av i stunder av nöd. Samtidigt upplevs kyrkan som en föråldrad institution, vars regler och ställning i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor inte är i enlighet med dagens värld. Millenialerna är intresserade av att utforska andlighet – men det är något eget man själv definierar, inte ett givet mönster man ska passa in i.
Millenialerna är intresserade av att utforska andlighet – men det är något eget man själv definierar, inte ett givet mönster man ska passa in i.
Dagens kyrka är inte uppbyggd enligt millennialernas eller generation Z:s behov och världsbild. Logiskt i sig, då kyrkans anor och traditioner har sin grund i andra tider. Men likaså är det logiskt att dessa generationer inte lockas till kyrkan på samma sätt som tidigare.
I en hurdan församling vill en millennial då vara delaktig? Kanske är det en församling som erbjuder möjligheter att utforska värderingar och andlighet på ett annat sätt än vid en söndagsgudstjänst? Kanske är det att skapa innehåll på kanaler unga använder, som Instagram och Tiktok? Kanske är det att använda en mer inklusiv terminologi? Kanske är det ett aktivt klimatarbete?
Framför allt är det en församling som känner en ödmjukhet inför att de yngre generationerna har en lite annan världsbild. Den världsbilden kan var och en bekanta sig med för att lite bättre kunna beakta den stora och osynliga målgruppen. För att kyrkan ska ha en koppling till samhället också i framtiden är det dessutom ytterst relevant.
