Malin Lindholm är förtroendevald i Johannes församling och studerar pedagogik.

"Dagens kyrka är inte uppbyggd enligt millennialernas eller generation Z:s behov och världsbild"

Kolumn.

Millenialerna är den stora och osynliga målgruppen. – In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal.

17.5.2023 kl. 08:00

Så du är ny i dessa sammanhang, vad fick dig att komma hit? En fråga jag fått många gånger de senaste månaderna, då jag inlett min karriär som beslutsfattare i Johannes församling och Helsingfors gemensamma kyrkofullmäktige. Mitt svar? Jag, en millennial Helsingforsbo, kände mig inte riktigt representerad bland beslutsfattarna i kyrkan. Att ställa upp i församlingsvalet kändes således som ett bra sätt att försöka ändra på det.

För att vara ärlig var kyrkans verksamhet också ganska obekant för mig.

För att vara ärlig var kyrkans verksamhet också ganska obekant för mig. I flera år har kyrkan representerats av en vacker byggnad jag ser på hemvägen. In i Johanneskyrkan brukade jag stiga en gång om året för att gå på julkonsert. I min bubbla är en liknande relation till församlingen väldigt normal.

I slutet av 2022 var 28-åringarna den största åldersgruppen inom den evangeliska lutherska kyrkan i Helsingfors. 20–29-åringarna är den största åldersgruppen bland helsingforsarna som hör till kyrkan, näst mest medlemmar finns i åldersgruppen 30–39-åringar. Enligt den empiriska undersökningen jag utfört under mina första månader som förtroendevald korrelerar denna statistik inte med vardagen i församlingen.

Det i sin tur är inte så underligt. Millenialernas förhållande till kyrkan har analyserats i projektet En kyrka för millennialerna. Enligt millenialerna är kyrkan en bra sak i samhället, kyrkan gör gott och är en pålitlig granne man kan få hjälp av i stunder av nöd. Samtidigt upplevs kyrkan som en föråldrad institution, vars regler och ställning i jämställdhets- och jämlikhetsfrågor inte är i enlighet med dagens värld. Millenialerna är intresserade av att utforska andlighet – men det är något eget man själv definierar, inte ett givet mönster man ska passa in i.

Millenialerna är intresserade av att utforska andlighet – men det är något eget man själv definierar, inte ett givet mönster man ska passa in i.

Dagens kyrka är inte uppbyggd enligt millennialernas eller generation Z:s behov och världsbild. Logiskt i sig, då kyrkans anor och traditioner har sin grund i andra tider. Men likaså är det logiskt att dessa generationer inte lockas till kyrkan på samma sätt som tidigare.


I en
hurdan församling vill en millennial då vara delaktig? Kanske är det en församling som erbjuder möjligheter att utforska värderingar och andlighet på ett annat sätt än vid en söndagsgudstjänst? Kanske är det att skapa innehåll på kanaler unga använder, som Instagram och Tiktok? Kanske är det att använda en mer inklusiv terminologi? Kanske är det ett aktivt klimatarbete?

Framför allt är det en församling som känner en ödmjukhet inför att de yngre generationerna har en lite annan världsbild. Den världsbilden kan var och en bekanta sig med för att lite bättre kunna beakta den stora och osynliga målgruppen. För att kyrkan ska ha en koppling till samhället också i framtiden är det dessutom ytterst relevant.

Text: Malin Lindholm


KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Arbetsmiljön sägs vara dålig. Verksamhets­ledaren är arbetsskyddsanmäld för sitt ledar­skap. Men kyrkorna har också dragit sig ur och låtit det hända. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

Kolumn. Jag firade jul i min hemby i Österbotten. Jag gick förbi min gamla skola, som är utdömd och ska rivas. Jag tittade in genom de igendammade rutorna, in i mitt gamla klassrum. 29.1.2026 kl. 20:19

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28