Diana Pandey och Mats Björkstrand är på olika sätt engagerade i hundraårsfesten i Esse.

Kyrkosångsfesten 100 år

PEDERSÖRE.

När prosteriets kyrkosångskrets samlas till vårsångfest på Kristi himmelsfärd i Esse firar man samtidigt hundraårsjubileum.

5.5.2023 kl. 08:10

När det som anses vara startskottet till de prosterivisa kyrkosångskretsarnas sångfester gick 1923, samlades tretusen åhörare utomhus runt trappan till det som idag är Kredus matsal i Nykarleby. Folkhögskolans rektor hade då byggt om trappan till en estrad för sångarna.

– Från början var festen i Nykarleby tänkt som hela Svenskfinlands kyrkosångsfest. Det kom sångare från andra delar av Österbotten plus Nyland, säger Mats Björkstrand.

Han har skrivit ”Heliga sång som samman oss band.” Kyrkliga sångfester i Nykarleby 1923–1939 i deras politiska, kyrkliga och musikaliska kontext, en teologielicenciatavhandling i kyrkohistoria om sångfesterna 2020.

Man började ordna prosterivisa kyrkosångfester 1925 i Nyland, 1930 i Åboland och 1933 på Åland. Den första egentliga prosterisångfesten i Pedersöre var i Terjärv 1936.

1925, två år efter startskottet, samlade sångfesten femtusen åhörare till Kristliga Folkhögskolans trappa. Det var ungdomar som sjöng. De började ofta sjunga i kyrkokören efter konfirmationen.

– En av sångarna i kyrkokören i Pedersöre, han slutade i förra julen, hade börjat sjunga i kyrkokören som 17-åring. Han sjöng i kören i 65 år, säger Diana Pandey, kantor i Pedersöre.


Varför var kyrkosången så stor då?

– Det var lite nyhetens behag. Tidigare hade det ordnats profana sångfester och trots att det i samband med dem ordnades så kallade kyrkokonserter med oratorier och kantater så var det världslig musik. Dessutom stod man upp medan man sjöng Vårt land, men inte under lovpsalmerna. De kristna ville ha egna sångfester. När kyrkokörer börja bildas aktivt blev det under 1900-talets två första decennier möjligt att ordna någonting, säger Björkstrand.

Som en bidragande orsak ser han också den starka ungdomsväckelsen som pågick, delvis tack vare de kyrkliga ungdomsförbunden Evangeliska Unga och Kyrkans Ungdom. Men på den tiden kunde de rörelserna inte samsas kring samma arrangemang som man kan idag.

– De evangeliska körerna hade sin första sångfest 1916, men det var främst för föreningens egna körer. Nykarleby 1923 var den första festen för en större grupp. Där deltog inte de evangeliska körerna eftersom Kyrkans Ungdom var medarrangör. Men på annat håll i Svenskfinland kunde de vara med. Någon evangelisk kör deltog i den första allmänna Finlandssvenska kyrkomusikfesten 1931.

Sångfesterna ordnades i Kristliga folkhögskolans regi fram till 1946.

Numera ordnar kyrkosångskretsen två sångfester för prosteriets kyrkokörer varje år, en på våren och en på hösten. På Kristi Himmelsfärdsdagen kl 19 hålls hundraårsjubileet i Esse kyrka.

– Det kommer att vara mycket körsång och kyrkokörerna har övat en gemensam repertoar. Så blir det allsång, lite orgelmusik, en violinist och trumpetister, säger Pandey och hälsar åhörarna välkomna.

Kyrkosångskretsens styrelse, där Pandey är med, avgör repertoaren tillsammans med dirigenten. Martti Laitinen, kantor i Karleby är kretsens dirigent.

Kyrkokörernas utmaning är nu att rekrytera yngre sångare.

– Det kan behövas ett nytt andligt uppvaknande idag för att öka intresset för körsång. Kanske man till viss del kunde förnya repertoaren och göra någonting helt nytt, skapa ny musik helt enkelt. Eller helt nya körer, säger Pandey.

Text: Johan Sandberg


Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04