Annika Westergård. FOTO: PRIVAT

Fyraåringen och påsken

Kolumn.

Hur förklarar man påskens alla traditioner för ett nyfiket barn? En vuxen får tänka till.

5.4.2023 kl. 10:36

Att den kristna påsken firas till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, det vet vi vuxna. Men i ett litet barns ögon handlar påsken om chokladägg med leksaker i, målade ägg, påskhäxor, påskris och påskbrasa. Och glöm inte påskharen!

Kan man enkelt förklara påskens seder för den frågvisa fyraåringen? Inte ens för en vuxen är det ju alldeles lätt att hänga med!

För påsken firas inte samma tid varje år. Nej, det vore ju för enkelt. Istället går vi enligt fullmånen. Den första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, det vill säga någon gång mellan tjugoandra mars och tjugofemte april infaller palmsöndagen. Och då börjar påsken, ja, eller stilla veckan. Påskveckan kommer ju efter påsken.

Stilla veckan har dessutom egna dagar med särskild betydelse: palmsöndag, blåmåndag, vita tisdagen, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. Men för fyraåringen är det kanske inte nödvändigt att berätta om alla de olika dagarna. De tre sista är väl de som barnen kommer ihåg senare i livet också. Det är de dagarna som tydligast visar på påskens budskap. Vi koncentrerar oss på dem.

Påskens traditioner är spretiga, minst sagt. Jag känner mig lite tveksam till påskharen, men kör ändå på sägnen och låter flickebarnet tro att påskharen gömmer chokladäggen under natten.

Påskhäxan då? Liksom påskharen härstammar seden från 1600-talet. Enligt traditionen ska påskhäxorna flyga till Blåkulla redan på skärtorsdagen, men nuförtiden har de flesta häxorna skjutit upp färden till påskaftonen. Påskbrasan borde egentligen skrämma bort häxorna, men vi brukar istället samlas runt brasan. Och chokladäggen tar de med sig i kaffepannan.

Äggen symboliserar förresten livet – och uppståndelsen. Därför äter vi dem på påsken! De riktiga äggen alltså, inte de av choklad.

Knepigt detta med sederna. Jag tror det är bäst om vi bara letar fram påskhäxans utstyrsel, köper chokladäggen och far till byns påskbrasa och äter en grillkorv. Vi njuter av brasan och skjuter förklarandet på framtiden.

Men mest av allt gläds vi över påskens befriande budskap – och det gäller både fyraåringar och vuxna.

Annika Westergård är värdinna i Kristinestads svenska församling.


teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Borgå. Svenska församlingshemmet säljs och domkyrkoförsamlingens verksamhet och personal flyttas till finska församlingshemmet – så lyder det utkast till fastighetsstrategi som gemensamma kyrkorådet i Borgå godkände förra torsdagen. 28.8.2017 kl. 16:13

Förberedelse. Kom i tid till kyrkan, ta inte för tjocka kläder och ät en ordentlig frukost! Här är tipsen ni inte vill missa om konfirmationen närmar sig. 25.8.2017 kl. 10:40

arbetsutmattning. Från glädje och energi till cynism och glädjelöshet. Så gick det när Nina Nores-Syvänen drabbades av arbetsutmattning. 24.8.2017 kl. 14:03

ärkebiskop. De sittande biskoparna överväger som bäst om de vill ge sig in i ärkebiskopsvalet eller inte. 23.8.2017 kl. 15:20

Borgå stift. Kyrkoherde Stina Lindgård har återtagit sin ansökan till notarietjänsten i Borgå stift. 22.8.2017 kl. 12:38

Knivdåd. För Åbo svenska församling började dramatiken några minuter efter klockan fyra på fredagen då en förälder som hämtade sitt barn från församlingens eftermiddagsklubb Amelia berättade för ledarna att något hänt på torget, alldeles i närheten av församlingens hus Aurelia. 21.8.2017 kl. 16:47

Helsingfors. Efter en längre paus återupptar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) firandet av svenskspråkiga gudstjänster i Helsingfors. 21.8.2017 kl. 12:47

Åbo. "I Åbo förstörde våldet fredagskvällens frid. Gatorna är tysta. Åbo domkyrkas klocka slår så som varje dag och varje timme." 18.8.2017 kl. 20:47

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00