Boken "Den som offrar sig" är den första delen i serien ”Brottsplats Österbotten”.

Författarduo placerade ett mord i Solf prästgård

DECKARE.

Kyrkoherdens fru har blivit stenad till döds i den österbottniska byn Solf. Det är upptakten till deckaren ”Den som offrar sig”, skriven av Simon Ventus och Christina Gustavson.

8.3.2023 kl. 18:38

Det är lunchtid en vanlig vardag på Wasa Teater när Simon Ventus tar emot mig. Hans och Christina Gustavsons gemensamma bok Den som offrar sig har precis kommit ut.

– I många fall har författarskapet beskrivits som ett ganska ensamt jobb, men det är det ju förstås inte när man är två. Och för mig har det känts naturligt att vi jobbat i par. Det kan bero på min erfarenhet från teatern där alla processer är kollektiva. Ingen kan göra en föreställning på egen hand.

Boken är en klassisk deckare där huvudkaraktärerna är poliser som försöker reda ut ett mord i Österbotten.

– Vår avsikt var också att boken skulle innehålla någon form av samhällskommentar.

Handlingen utspelar sig i Vasa- och Korsholmstrakten.

– Jag tror och hoppas att läsarna kommer att njuta av att läsa en deckare som utspelar sig på platser som de känner igen, det tillför läsningen en ny dimension, att veta att ”jag har varit på den här platsen”.


Pris: Att ge ut en bok

Simon Ventus vann en lite udda tävling för två år sedan. Priset var att skriva en bok tillsammans med författaren, specialistläkaren och rättspsykiatern Christina Gustavson från Sverige.




Hur var dynamiken mellan dig och Christina?

– Ens fantasi är privat och man kan inte rå för vad ens fantasi hittar på. Man kan, i viss mån, styra över vilka tankar man låter stanna och växa. Men när man är medförfattare, åtminstone så som vi har jobbat, har man inte råd att stänga ut den andra. Skribenten måste våga låta en annan komma in, och också vara lyhörd för den andras fantasi.

Simon Ventus säger att det inte fanns någon garanti för att han och Christina skulle synka.

– Vi fokuserade bara på texten och hade den som ett gemensamt mål. Det var otroligt roligt att vi kunde kommunicera så bra , och att vi har förstått varandra så väl. Vi träffades faktiskt inte förrän boken hade kommit från tryckeriet.

– Jag hoppas att det märks i texten att vi är en man från Finland och en kvinna från Sverige, att vi har olika livserfarenheter och att det skiljer nästan 40 år mellan oss.


En viss typ av andlighet, med väldigt konservativa värderingar, finns tydligt i boken. Varför blev det så?

– Det som vi egentligen var intresserade av att utforska var hur mycket ansvar en person i ledarposition har för det hen säger. Den österbottniska och ibland konservativa andligheten var en bra kontext för det.

"Vi var från början ense om att vår ambition inte var att svartmåla kyrkan, församlingar eller religiös tro på något vis."

– Vi var från början ense om att vår ambition inte var att svartmåla kyrkan, församlingar eller religiös tro på något vis. Jag har en bakgrund i kyrkan och jag har släkt och vänner som jobbar där. Christina har också en sådan bakgrund, hon hade en farbror som var ärkebiskop i Sverige.

– Vi tänkte så här: Om vi båda två relaterar starkt till detta ämne så är det en ganska bra kontext att förlägga handlingen till. Men det skulle lika gärna kunna vara en politiker eller filosof som berättelsen var uppbyggd kring.

Enligt Simon inspirerades de inte av någon viss person.

– Men visst finns det starka, rentav osunda, personlighetstyper i församlingar som vi kan ha påverkats av. Men sådana människor finns förstås också utanför kristenheten. Jag tänker till exempel på politiker. Ljuger Trump och Putin medvetet eller tror de på vad de säger?


Berätta lite om hur ni tänkte när ni placerade mordet i första kapitlet i Solf prästgård?

– Det bara blev så. Jag hyser definitivt inte något agg mot varken Solf, kyrkoherden eller prästgården. Solfs prästgård är den enda prästgården i Österbotten som jag har varit inne i. Det är ett hus som jag har varit i och kunde beskriva.


Du har i någon mån varit aktiv i kyrkan i barndomen och tonåren. Hur skulle du beskriva din tro eller otro idag?

– Jag förhåller mig mindre okritiskt idag till den tro jag lärde mig i barndomen än jag gjorde förut. För att citera punkfilosoferna i Green Day: ”Ju mer jag vet, ju mer vet jag att jag inte vet.”

Boken ges ut på Förlaget M.



Simon Ventus

Ålder: 39.

Yrke: Försäljningschef på Wasa Teater.

Familj: Fru, två barn.

Bor: I Vasa. Vuxit upp i Solf.

Gör på fritiden: Spelar musik, spelar spel, leker med barnen och läser.

Hemlig talang: Över medelmåttet bra på Excel.


Text och foto: Christa Mickelsson


ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13