Åsa Westerlund i Kyrkostyrelsen är glad över att lagen är klar.

Kyrkolagen genom riksdagen med ett dygns marginal – kyrkomötet pushade in Guds Ord

kyrkolagen.

Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus.

3.3.2023 kl. 14:00

En av de största knäckfrågorna i den nya kyrkolagen blev till slut den så kallade bekännelseparagrafen. Skulle riksdagen behandla en paragraf där Bibeln nämns som "Guds Ord"? Där blev det till slut så att kyrkomötet drev igenom skrivningen – både över Kyrkostyrelsen och riksdagens mäktiga grundlagsutskott.

– Vi i utskottet tog skeden i vacker hand, för det hade blivit en förfärlig soppa om den här saken hade fördröjts minst till nästa riksdag. Men problemet kvarstår, sade riksdagsledamot Anna Kontula från Vänsterförbundet.

Kontula ansåg att den evangelisk-lutherska kyrkan genom att dess lagstiftning behandlas i "en världslig riksdag" får en särställning gentemot andra kristna samfund. Hon fick också stöd av De grönas Bella Forsgrén om att det kan finnas orsak att återkomma till om kyrkans konfessionella frågor ska behandlas i riksdagen.

"Ministern behöver inte besluta om gravskyltar"

Päivi Räsänen (KD) ansåg att det är naturligt att en lag som berör närmare 70 procent av finländarna som hör till kyrkan behandlas på det här sättet. Hon såg också att lagen städar upp i en mängd byråkrati kring kyrkan, som hon själv fick erfarenhet av under sin period som inrikes- och kyrkominister 2011–2015

– Jag skulle som minister fatta det slutliga beslutet om namnskyltarna på hjältegravarna i Peräseinäjoki, om belysningen i någon kyrka, eller reparationerna av stängslet till en begravningsplats, efter att frågan hade behandlats i många, många steg i kyrkan. Jag tog upp det i kyrkomötet och sa att det inte fanns något förnuft i detta, sade Räsänen i debatten i plenum.

Åsa Westerlund, läkare i Raseborg och svenskspråkig ledamot i Kyrkostyrelsens plenum sedan 2012, ser att frågan har varit ett jättearbete för Kyrkostyrelsen och säger sig veta att riksdagsbeslutet firas på Kyrkans hus med någon skål i skumvin.

– Lagen har varit svår för kyrkoherdar att läsa med hänvisningar till andra lagar kors och tvärts. Och eftersom det här arbetet har pågått så länge så har andra lagar hunnit ändras, säger hon.

Ur kyrkolagen skiljs ut fem mindre lagar som reglerar tjänste- och arbetsförhållanden eller pensioner inom kyrkan. Den nya kyrkolagen ska också lätta på en hel del beslut inom församlingar och samfälligheter som inte längre behöver skickas till domkapitlen eller Kyrkostyrelsen för att fastställas, säger Åsa Westerlund.

Förändrar inte kyrka-stat

Med lagändringen förändras inte förhållandet mellan evangelisk-luthersk kyrka och stat. När lagen förra gången, för 30 år sedan reviderades år 1993 var manövern större och många frågor flyttades över till kyrkoordningen som kyrkan besluter om internt och helt själv.

– Kyrkan har varit van att tänka att det finns en hierarki i lagstiftningen och att kyrkolagen står överst. Och så var det kanske i "fornstora dagar". Men den handlar mest om gränssnittet till andra myndigheter, säger Åsa Westerlund.

Kyrkolagen kan i riksdagen behandlas bara genom att antingen godkännas eller förkastas. Riksdagen förkastade 2020 sensationellt det första förslaget till revidering av kyrkolagen som hade beretts i 15 år och sände det tillbaka till kyrkomötet.

Den nya lagen väntas träda i kraft vid årsskiftet 2024.

Jan-Erik Andelin


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40