Katarina Smeds är frivillig i Vanda svenska församling och teologistuderande.

Ingen historiebok berättar om oss

Kolumn.

"Med tiden vävdes det fram en berättelse som nu består i mitt minne."

22.2.2023 kl. 22:18

När jag var barn skötte farmor ibland om mig och min bror. På sommaren åkte vi emellanåt till hennes hemgård i en annan by. Huset hade gammal inredning och gamla saker. Jag och min bror brukade ställa varsin stol framför en spegel, som antagligen blivit bucklig med tiden, och satt sedan där framför och skrattade åt våra roliga förvridna spegelbilder. Eller så gick vi upp för trappan till vinden. Jag var alldeles säker på att det bodde en hustomte där, och om man smög riktigt försiktigt kanske man kunde få se en skymt av den innan den gömde sig. Vi lekte också att vi lagade smör i en smörkärna som vi hittade i uthuset. För ett ögonblick var tyglappen på botten riktigt smör!

Till maten fick vi hämta nypotatis, färsk lök och sallatsblad från det lilla trädgårdslandet. I trädgårdsgungan satt vi och åt glass.

Sedan gick vi till kyrkogården. På vägen dit balanserade jag på sprickorna i gångbanans asfalt. Farmor vattnade blommor och jag frågade vem som ligger här och vem ligger där? Den här kyrkogården var speciell, för en del gravar hade smidda järnkors i stället för stenar. Smederna som hade gjort dem var våra förfäder.

Vi hade det trevligt tillsammans. Vi gjorde helt vanliga saker, tyckte jag då. Samtidigt berättade farmor om det som fanns förut. Om platser vi såg på vägen, de gamla sakerna i huset, om smederna och gravarna och om släkten. Med tiden vävdes det fram en berättelse som nu består i mitt minne som en blandning av min barnlek och vår gemensamma historia.

Det kan kännas grymt att frågorna kommer först när det i värsta fall är för sent. Efter att vi sagt vårt sista hejdå. Det finns oftast ingen historie­bok som berättar om oss. Vi delar med oss av vår historia till nästa släktled i alltmer fragmenterade bilder. Men även den minsta biten av bilden betyder att vi hör ihop.

Katarina Smeds


SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54