När Svenska litteratursällskapet delade ut pris på Runebergsdagen gick det största av dem alla, Tollanderska priset, till Gustav Björkstrand. Han har skrivit ett femtiotal verk under sin karriär som lärare, professor och biskop – under perioden som minister hade han för bråttom för att skriva böcker.
Orsaken till att han skrev Svenska psalmförfattare i Finland var att han fick en känsla av att vi håller på att tappa bort psalmboken.
– Den är ju en bok som varit människornas stöd och hjälp genom sekler – och nu vet skolorna inte ens om de vågar använda den.
Som präst stöter han ibland på att han vid jordfästningar, dop och vigslar får höra att han gärna får välja psalmerna själv, eftersom de anhöriga inte kan några psalmer.
– Jag vill hjälpa människor att återupptäcka sångskatten både poetiskt och innehållsmässigt.
Han återupptäckte själv psalmer medan han skrev om dem.
– Ibland blev jag så glad att jag genast började sjunga den psalm jag skrev om!
Om du skulle tvingas välja en favorit bland någon mer okänd psalmförfattare i Svenskfinland, vem skulle det vara?
– Det skulle kanske vara Margareta (Greta) Langenskjöld (1889–1975). Hon var kväkare och pacifist och hade svår bakgrund som dotter till en rysk militär. Hon höll fast vid sin pacifism och humanism genom ett inbördeskrig och två världskrig.
Gustav Björkstrand tycker särskilt mycket om Fader, förena länge skilda händer * (nr 551 i psalmboken från år 1986).
– Nu, under kriget i Ukraina, känns den särskilt aktuell.
En kär återupptäckt är också Runebergspsalmen 523, Till natt det åter lider, som han börjat använda i sin egen aftonandakt.
– Den är så enkel, innerlig och givande och säger allt viktigt. Topelius brukade säga att en psalm ska vara sådan att även en 12–15-åring ska förstå den. Man ska kunna säga de viktiga sakerna så enkelt som möjligt.
Tollanderska priset får man för hela sitt livsverk. Vilken bok av alla de du skrivit är viktigast för dig själv?
– Den svåraste och mest givande var biografin över Jacob Tengström. Jag började med den redan på 80-talet men var tvungen att pausa den under åren i politiken. Först efter biskopstiden hann jag börja med den på allvar. Den är mitt opus magnum.
Hur kommer det sig att du hunnit skriva så mycket? Du har aldrig svårt att komma igång?
– Jag är sådan att jag bara sätter mig vid skrivbordet och börjar skriva, och sedan bara skriver jag. Om jag inte tyckte om det hade jag inte skrivit så mycket som jag gjort.
Tollanderska priset är stort, 45 000 euro. Vad ska du göra med pengarna?
– Det vet jag faktiskt inte, men det finns ju mycket nöd i världen så det ska inte vara ett problem.
Han har ändå tänkt att en del av pengarna ska finansiera hans föreläsningskampanj för att uppmärksamma människor om att psalmboken finns till för att användas. Att åka runt och berätta om boken känner han är ett kall.
– Jag vill gärna sprida kunskap om psalmer så att människor faktiskt använde de psalmer vi har. Det känns som ett gott syfte med tanke på att jag fick priset efter att ha skrivit den här boken.
Boken Svenska psalmförfattare i Finland har getts ut av Kyrkohistoriska arkivet vid Åbo Akademi, och går att få tag på i ÅA:s webbshop.
*551 Fader förena länge skilda händer
1.
Fader, förena länge skilda händer,
sänd fridens Ande över folk och länder.
Du som från hat ditt helga öga vänder,
lär oss att älska.
2.
Rösten från berget lär oss klart förnimma,
låt i vårt hjärta ljus från höjden glimma,
att över världen falla må en strimma,
Gud, av din kärlek.
3.
Golgatakorset famnen mot oss sträcker,
skuggan av korset över jorden räcker.
Giv att dess anblick världens längtan väcker
efter försoning.
4.
Hjorden sin Herde hör i kärlek kalla.
Må för hans maning alla stängsel falla,
att i hans namn hos dig vi samlas alla,
Fader, vår Fader.
