Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

"Frälsningsvissheten är central i själavården hos Martin Luther"

LUTHERFORSKNING.

Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver.

14.2.2023 kl. 09:00

Martin Luther och 1500-talet intar en speciell plats hos Leif Erikson. Som pensionär har han fortsatt att forska i Luthers skrifter och i höst gav han ut en vetenskaplig bok,

Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst, på 330 sidor.

– Jag har forskat av eget intresse och för att hålla hjärncellerna i funktion, säger Leif Erikson.

– Intresset för Luther bottnar i min uppväxt i den evangeliska rörelsen där reformatorn alltid stått högt i kurs.

Under studietiden valde han dogmatik och det har han inte ångrat.

– Jag tycker att Luther har ett oförtjänt dåligt rykte. Han sa ju vissa dumma saker, till exempel om påven och om judarna. Men det mesta har skrev och predikade var god själavård – också Katekeserna.

I sin forskning har han gått igenom Luthers viktigaste skrifter och översatt en del av den finländska internationelle uppmärksammade Lutherforskningen till svenska för att göra den mer tillgänglig i de övriga nordiska länderna.

– Forskningen handlar om hela bredden: evangeliet och det kristna budskapet och hur det delas ut i förkunnelse, dop, nattvard, bikt och bön.

Enligt Erikson finns det finns ännu områden inom Luthers teologi att forska i. Och i sin egen forskning har han förvånats över hur stor plats frälsningsvissheten får i Luthers teologi.

– Att ha frälsningsvisshet innebär att man blir viss om att man är ett Guds barn när man litar på Guds löften i ordet och sakramenten.

– För Luther är tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd. I klostret var han oviss och försökte leva upp till kraven. Han kom framåt en bit men så föll han. Han var olycklig tills han läste Romarbrevet 1:16–17. Då klarnade evangeliet: Jag får tro på Guds nåd, ha frid med Gud och visshet i hjärtat fast jag inte lyckas uppfylla alla kraven.

Det typiska för Luthers själavård var att han betonade det objektiva, det vill säga Kristi verk som gäller alla människor.

– Han berättar det pedagogiskt och säger att Kristus dog för alla – också för dig. I dopet gäller dess löften och i nattvarden att Kristi kropp och blod är för dig utgivet och utgjutet.

Luther talar om två slag av frälsningsvisshet: den objektiva som visar att Guds ord och löften står fast, och den personliga som han vill att vi ska få del av.

– Man behöver hålla fast vid den objektiva för att få den personliga. Men vissheten är inte statisk. Så var det inte ens för Luther. Ibland står paradisets portar öppna men man tvivlar på att Gud kan förlåta och att nåden räcker. När man tvivlar kan det hjälpa att be, läsa och lyssna till Guds ord.

– Du kan också gå till bikt. Den hör ihop med själavården. Med handpåläggning får man förlåtelse av Gud genom den person som tar emot bikten. Även här förankras vissheten i det objektiva.

Han säger att Luthers teologi har en tillämpning just här och nu.

– Men jag tror inte att kyrkan alltid lyckats förmedla rikedomen i det lutherska arvet.

Det har också en psykologisk effekt att bli befriad från det man bär på.

Luther sökte en nådig Gud. Leif Erikson tror att också många av dagens människor innerst inne gör det, men man uttrycker inte sitt sökande just med de orden.

– Jag tror att människor som mår dåligt, är ensamma eller upplever att de inte räcker till på jobbet söker en nådig Gud. Ensamheten är ett problem i vårt välfärdssamhälle.

Här kommer den kristna gemenskapen in i bilden.

– Den är förankrad i treenighetsläran, Gud Fader, Son och Ande. Han skapade oss för att vi ska leva i gemenskap, inte bara som man och kvinna utan också som församling.

Redan under Luthers tid förknippade man kallelsen med att gå i kloster eller jobba på sjukhus. Idag ersätter vi klostret med att jobba i församling.

– Luther utvidgar det här. I Första Mosebok läste han att Gud skapade människan till sin avbild, gav oss i uppgift att bilda familj och råda över jorden. Det betyder att jag får vara Guds medarbetare och hjälpa till att göra samhället och arbetsplatsen lite bättre också när jag sliter med arbetsuppgifter jag inte alltid tycker om.


Man brukar säga att vår arbetsmoral är ett lutherskt arv. Kan Luthers teologi befria oss från något som egentligen har bundit oss?

– Uttrycket att Luther sitter på vår axel och ger oss dåligt samvete om vi inte är flitiga ska man ta med en nypa salt. Visst var arbetet viktigt för Luther, men det var också viktigt för honom att helga vilodagen, koppla av, äta, dricka och umgås med vänner.

Erikson säger att den stränga arbetsmoralen kommer från reformert håll. Alltså från dem som var med Luther i början men gick egna vägar. En av dem var Jean Calvin som verkade i Schweiz.

– Han ansåg att man kan bli viss om sin salighet bara man arbetar flitigt och sköter sitt andliga liv väl. Det ekonomiska välståndet i Schweiz har ett visst samband med det. Enligt Calvin kan du ana dig till att du är på rätt väg om du sköter ditt andaktsliv, går i kyrkan och arbetar. Det schweiziska bankväsendet är en frukt av det.


Du nämnde Luthers dåliga rykte när de gällde judarna. Ändrade han inte åsikt?

– Det svängde från och till. Han var inte antisemit utan det handlade om att han var besviken på judarna som inte erkände Kristus, utan rentav smädade honom. Han hoppades in i det sista att de skulle vända sig till Kristus. Luther godkände inte att judarna skulle dödas. Det fatala var att Hitler och hans kompanjoner hänvisade till några av Luthers skrifter när de började förfölja judarna.



Ledare. I princip är frågan om hur kyrkan ska förhålla sig till homosexuella registrerade partnerskap enkel: den ska förhålla sig i enlighet med sin tro och bekännelse, alltså låta Bibeln avgöra. 17.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Om några timmar går Borgå stift till biskopsval. Nu är det hög tid - och sista chansen - att ta del av hela biskopspaketet på Kp-webben! 16.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kampanjen Jumalaa tuskin on olemassa (Gud finns knappast till) stred inte mot god sed, anser reklametiska rådet. 16.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. På eftermiddagen kl. 13 går man till val i stiftets nio prosterier. Inför den andra valomgången har kandidaterna Björn Vikström och Sixten Ekstrand karakteriserats som både lika och olika. Valet förväntas bli jämt mellan de två teologie doktorerna. 16.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Två präster lockade fullt hus av unga vuxna. Det låter som ärkebiskopens önskedröm eller ett minne från 1800-talet, men är en sann beskrivning av måndagens biskopsdebatt på Kåren i Åbo. 15.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. En kurs i hur man blir vän med gamlingar, sopputdelning och en konsert med kärleksfulla sånger är några av de tiotals programpunkterna på diakoniveckan i Helsingfors 14–20.9. 14.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ikväll stiger röken i Åbo då biskopskandidaterna grillas och grillar på Kåren. 14.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under den nästsista debatten inför biskopsvalet fick Björn Vikström och Sixten Ekstrand svara på frågor kring följande teman. Svaren är inte direkta citat.  11.9.2009 kl. 00:00

Människa. Finns det en mekanism i våra hjärnor som gör oss mera mottagliga för andliga upplevelser? Den finlandssvenska webbsajten Peppar utreder varför vi tror på Gud. 12.9.2009 kl. 00:00

Människa. Berndt Arell blir enligt Svenska Yle ny vd för Svenska Kulturfonden. Namnet på den nya chefen offentligörs i dag. 11.9.2009 kl. 00:00

Kultur. Retreatgården Snoan i Lappvik, Hangö, firar 35-årsfödelsedag i dag söndag 13.9. Dagen till ära invigs en ny meditationsstig i den vackra ängsnaturen invid gården. 13.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ilta-Sanomat skrev i går, torsdag, att ”Johanneskyrkan hotar attövergå till de svenskspråkigas huvudkyrka”.–Tidningen gör en höna av en fjäder och hittar språkstider där de inte finns, säger Stefan Djupsjöbacka, kyrkoherde i Johannesförsamling i Helsingfors. 11.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Igår kväll grillades biskopskandidaterna än en gång inför det stundande valet. Utfrågningen i Helsingfors leddes av Hilkka Olkinuora och Olav Melin. Se bilder! 11.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. I den första kandidatduellen i biskopsvalet fick också elektorerna samlade i Nykarleby flera chanser att ställa frågor. Här ett plock bland frågor och svar. 10.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. - Vi lever i tider som våra barn senare kommer att läsa om i kyrkohistorieböckerna. Med de dramatiska orden inledde notarie Clas Abrahamsson den första kandidatduellen i biskopsvalet. 9.9.2009 kl. 00:00

Kyrkomötet. Efter tre dagars sittande i plenumsalen fraktades alla kyrkomötesombud in till Åbo centrum för att möta unga från olika håll i Finland. Barn, unga och kyrkans framtid var teman som gick som en röd tråd genom kyrkomötesveckan. 10.5.2019 kl. 17:30

dop. Kyrkomötet beslöt att det i framtiden ska räcka med att ett barn som döps har en fadder, istället för två som är dagens minimikrav. Målsättningen är att minska trösklarna för föräldrar som vill låta döpa sina barn. 10.5.2019 kl. 10:36

val. Berndt Berg blev idag återvald som prästassessor i domkapitlet. 9.5.2019 kl. 15:53

församlingssammanslagning. Gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersöre kyrkliga samfällighet vill ha en gemensam svensk församling för Jakobstad, Pedersöre, Esse och Purmo. Det blev beslutet i går kväll efter en ytterst jämn omröstning där rösterna föll 19-19. Det innebär att ordförande Rainer Karvonens röst avgjorde. 9.5.2019 kl. 11:23

kyrkomöte. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism. 7.5.2019 kl. 13:26