Det är du som bär på nyckeln till dina nattliga drömmar

DRÖMMAR.

Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback.

8.2.2023 kl. 15:35

Några dagar innan jag ska träffa Virva Nyback börjar jag skriva ner mina nattliga drömmar. När jag vaknar på natten skriver jag, på morgonen är minnet av drömmen borta. En natt drömmer jag att jag nästan kolliderar med ett berg och sedan kräks. En annan om att jag inte får vara med i ett idrottslag. En tredje att min frissa är arg på mig på grund av mitt slitna hår och jag säger: ”Du får klippa en halv meter!” (I verkligheten skulle det sluta med att jag var skallig.)

Mina drömmar är så konstiga. Varför?

– De är väldigt intressanta särskilt om vi skriver ner dem genast, för då kommer vårt rationella tänkande inte in och försöker sätta in händelserna i en logisk följd. Drömmens stora styrka är att den hjälper oss att titta på vårt liv utan vakenmedvetandets kontroll, utan jagets kontroll.

Det säger Virva Nyback, som lett drömgrupper i Sverige och Finland i över 35 år. Hon menar att drömgruppsarbetet inte har en egotrippande funktion – snarast tvärtom.

– Det öppnar ju för självkännedom, och ju bättre vi känner oss själva, desto mer kan vi öppna oss utåt. Att undersöka sina drömmar är nästan ett fredsarbete.

Varför, undrar hon, skulle Gud ha skapat oss så att vi drömmer cirka två timmar varje natt om inte drömmen hade en funktion?

– Vi kan aldrig till fullo förstå våra drömmar, men redan i sin egen kraft har de en helande funktion i vårt liv. Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva.

Vi förstår: Den här drömmen talar ju om mig!

– Och den skapande kraften är fascinerande: Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. Vi är ju alla oerhört kreativa!

BARA DEN VITA BASSÄNGEN FANNS KVAR

I Bibeln drömmer många profetiska drömmar. Om man studerar kyrkans historia ser man hur tolkningsföreträdet också för drömmarnas del övertogs av prästerna, och drömmarna blev oviktiga. Sedan kom vetenskapens tidevarv, och drömmarna övertogs av Freuds eller Jungs lärjungar som tolkade drömmarna i terapirummet enligt sin skola.

Men Virva Nyback menar liksom psykiatern Montague Ullman, som var en av sin tids framstående drömforskare, att det bara är vi själva som kan veta varför vi drömmer som vi gör.

– Samtidigt har jag efter att ha jobbat med drömgrupper så länge sett att vissa symboler återkommer på samma sätt i olika människors liv. Bilen är till exempel ofta en symbol för jaget. Och stressdrömmen där man springer undan något farligt men inte får upp farten säger ofta något om hur jagad man känner sig.

Hon påpekar att drömmarna också kan peka på möjligheter.

– Drömmen kan säga något om de gåvor och den potential vi har i oss men som inte fått rum. Drömmen kan visa oss vad vi längtar efter.

Själv drömmer hon ofta om vatten. Vattnet verkar vara en grundmetafor för henne: är vattnet grumligt, är det varmt, simmar hon bland isflak? När hennes man Bror Nyback dog plötsligt för många år sedan drömde hon att hon simmande sköt fram sin egen paralyserade, flytande kropp i en bassäng i ett tyst, vitkaklat rum.

– Allt var tyst, allt hade stannat upp, men mitt rationella jag måste fortsätta skuffa min kropp framåt. Allt var borta, kvar fanns bara den vita bassängen.

SCEN PÅ SCEN MED SAMMA TEMA

Hon minns en kvinna som deltog i en drömretreat. Hon skrev efteråt och berättade att drömarbetet känts helande och förlösande – också fysiskt. Genast efter drömretreaten fick kvinnan mens efter en paus på flera år. (Drömmaren har gett tillåtelse att dela detta.)

– Att tänka på sina drömmar handlar om att få insikter och vidga sitt medvetande: Vad händer med mig? Varför bär jag med mig den här barlasten? Drömmen har väldigt många skikt, och den är gåtfull. Vi drömmer ofta i scener: tre scener på samma tema efter varandra. Vi utvecklar temat: första akten, andra akten, tredje akten.

Tänk dig att du till exempel drömmer om att bo på hotell. Då kan du i drömarbetet svara på frågan: vad betyder hotell för mig?

– När jag minns min dröm och jobbar med den tillsammans med andra i en grupp är det en rikedom, för vi upptäcker att inget mänskligt är oss främmande i drömmarna. Våra grundbehov är likadana.

Hon påminner om att kyrkofäderna säger att självkännedomen är en väg till Gudskännedom.

– Det handlar om att bli mer människa. Vi är skapade till Guds avbild, bärare av den helighet som är nerlagd i oss alla.

MARDRÖMMARNA VILL OSS VÄL

Hur hemska de än är vill mardrömmarna oss faktiskt väl, säger Virva Nyback.

– De slutar ofta när vi är klara med någon viss process, och sedan kan de återkomma igen i en stressig livssituation. Det går inte att bearbeta ett sår som uppstått väldigt långsamt på en gång. Jag har aldrig sett sådana under. Vi måste alla gå den långa och smärtsamma vägen. Och drömmarna hjälper ju oss att se på oss själva med lite medkänsla: Jaha, är vi här igen. Jag som trodde att jag var färdig.

Det är en övning i acceptans, men drömmen kan också hjälpa drömmaren bära och trösta sig själv.

– Det hör till den mogna människans förmåga att acceptera det som är svårt i en själv, att tänka: Inte dör jag av det här fast det är hemskt och skrämmande. Om man fäster sig vid det hemska och skrämmande kommer följande tanke: Det här är hemskt för att jag är si eller så. Och sedan tanken: Den där människan kommer att säga allt det här, och hur ska jag stå ut med det? Och så är man inne i den oändliga dialogen som aldrig tar slut.

Att jobba med sina drömmar kan vara ett sätt att lugna sig och släppa taget.

– Om du genuint vill gå din egen väg måste du ta ansvar för att lära känna dig själv på allvar. Drömmen hjälper oss i det arbetet för att drömmen är så ärlig.

ALLA DRÖMMER VI

Vi drömmer alla, men alla minns inte sina drömmar. Också Virva Nybacks drömgrupper har haft deltagare som inte kommit ihåg sina egna drömmar, men som fått hjälp av att höra andras.

– Det finns ju så mycket i drömmar som är gemensamt för oss alla. Själv har jag aldrig hört en trist dröm.

Vi kan också ha kraftiga andliga drömmar som känns sanna och livsavgörande. Virva Nyback hade själv en sådan då hon var studerande.

– Där fanns en ocean, havet
var blankt och varmt. Där fanns en liten
kobbe, och på kobben ett torn, som en gammal borg. Muren hade
delvis rasat. Inifrån
hålen i tornet strålade ett vitt ljus, starkare än alla ljus. I drömmen hör jag en röst som säger: Titta på det här, än finns det murar kvar i dig som måste rivas.

I drömmen förstod hon att hon av rädsla skyddat sig själv med murar.

– För mig var det en djupt andlig dröm, en kallelsedröm till liv. Sådana drömmar kommer ibland. De är starka och avgörande, och man glömmer dem aldrig.

Sofia Torvalds


Kyrka. Finska Missionssällskapets fadderverksamhet, som hjälper barn på olika håll i världen, har fått sin tretusende fadder. Nu inleder FMS ett pilotprojekt med faddrar för åldringar. 4.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. est 4.4.2008 kl. 00:00

Världen. Tack vare Svenska kyrkans långsiktiga samarbete med Svenska Fotbollförbundet kommer alla deltagare i sommarens fotbollsskolor att spela med fotbollar som är certifierade av Rättvisemärkt. Det gäller 60 000 skollediga barn och ledare som under en sommarlovsvecka förkovrar sig i fotboll. 4.4.2008 kl. 00:00

(suomeksi) Varför annonsera? Kyrkpressen.fi:s läsare laddar sidorna över 200 000 gånger varje månad. De första 18 månaderna sedan lanseringen i mars 2007 besökte ca 140 000 olika personer kyrkpressen.fi. Vi har drygt 4000 unika besökare per vecka och 14000 unika per månad. I medeltal stannar besökarna drygt 7 minuter och besöker 6 sidor. Läsarlojaliteten är mycket hög även den, över 70% är återkommande läsare. Lite statistik från de första 18 månaderna: 140 000 unika besökare 3 miljoner sidladdningar (alla robotar och webspiders borträknade!) Trafiken växer hela tiden. 2007 var ett strålande första år, men t.o.m. den lugnaste månaden 2008 (juli) toppar den livligaste år 2007. Medeltid på sajten 7 minuter Färska nyheter varje dag > 12 000 personliga blogginlägg och 30 000 (livliga) kommentarer Spridningen är hela Svenskfinland (se karta från september 2008) Vi strävar till att hitta en bra balans mellan att din annons får god synlighet och att läsarna trivs. Om du har en intressant produkt, en lockande annons och en bra landningsupplevelse, har du goda chanser att hitta kunder här! Annonsalternativ & priser Annonsvisningarnas pris räknas per 1000 visningar, CPM (Cost per thousand). Minimiantal visningar är 50000 visningar, dvs. ca en vecka på plats B. På platserna A och C turas din annons möjligen med andra annonser och beroende på annonsernas antal i varje position syns din annons motsvarande längre. Antalet visningar är alltså konstant, men tiden kan variera. Här ser du våra annonsplaceringar. Det finns tre alternativ, A (upptill), B (i rännan), C (under artiklar). B finns även som en halverad version (B2).     Annons- modell CPM (pris/1000) 50 000 visningar 100 000 visningar 200 000 visningar A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-annonser med video och/eller ljud +20%. Filstorlekar och format Annonserna skall lämnas in färdig i antingen JPG, GIF eller Flash format. Filstorleken skall vara så liten som möjligt (se tips nedan). Modell Max storlek A 35 KB B 20 KB C 25 KB Flash-annonser högst 18fps (frames per second) maxlängd är 30 sekunder, sen måste animationen ta slut ljud får bara höras då muspekaren förs ovanpå annonsen Tips för att göra webbannonser De vanligaste formaten är JPG och GIF. Ofta är GIF ett lämpligare format, som också ger mindre filer. GIFar kan ha max 256 färger och det räcker för det mesta. För att få skarpa texter är GIF oftast bäst. Ifall bilden innehåller färgtoningar (gradienter) eller foto med mycket detaljer kan GIF var otillräckligt. Då kan du prova med JPG-formatet. JPG kan packas i olika grader. Ca 65% kvalitet torde räcka bra, utan att bilden lider för mycket. Använd tex. funktionen "Save for web" i Photoshop och pröva med olika format och packningar tills du är nöjd med kvaliteten (Photoshop visar en förhandsvisning av hur annonsen kommer att bli) och storleken är inom ramarna för vad KP tar emot. En annons där något rör på sig upptäcker man betydligt bättre. Det är lätt hänt att annonsen blir orolig eller får för stor filstorlek, så det kräver extra mycket skicklighet. Den enklaste formen av animationer gör man med sk. animerade GIFar. Ett annat sätt är att använda Flash. Behöver du hjälp med att tillverka annonser kan du vända dig till en kunnig webbyrå. Vet du inte var du skall börja kan vår försäljning hjälpa dig hitta en. Observera också att det är viktigt att den sida din annons länkar till (landningssidan) är tillräckligt intressant för att kunden skall stanna där och läsa vidare eller kontakta dig. Tips för att göra Flash-annonser (finska) Branschinfo på IAB Finland (finska) Inlämning & utvärdering Lämna gärna in annonsen 3 dagar innan kampanjen skall börja, så kan vi garantera att hinner ut i tid. Skicka annonsen per epost till annons@kyrkpressen.fi Kom ihåg att skriva följande: Kontaktperson + telefon Faktureringsadress Vilken annonsplats du önskar Vilket visningspaket du vill ha (hur många visningar) När annonsen skall börja visas (startdatum) Landningssidan, dvs. till vilken webbaddress (URL) annonsen skall leda om man klickar på den Då kampanjen är över kan annonsavdelningen informera om hur många som klickat på din annons. Tveka inte utan ta kontakt Vänd dig till annonsförsäljarna Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 eller Jonny Åstrand (06) 347 0608. I tekniska frågor skriv till webred@kyrkpressen.fi 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Radannonser Skicka in radannonser per epost, till annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress! Radannonser kostar 4,50 €/rad inkl. moms. Skriv t.ex. så här: Annonstext: Vill hyra ut min bostad... Faktureringsadress: Namn + adress + telefon Före eller efter nämnda rader kan du skriva ev. kommentarer. Familjeannonser Familjeannonserna kostar bara 1 €/mm, inkl. moms. Kyrkpressen utkommer varje vecka och når majoriteten av de finlandssvenska hushållen, ca 110 000 hem. Det finns inget bättre sätt att nå hela Svenskfinland med dina familjenyheter! Skicka in familjeannonser per epost, annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress!  Församlingsannonser Kontakta Marianne Tanttinen, tfn (09) 612 615 50 för närmare info. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Adminnews. Kyrkpressen.fi omlanserades 3.4.2008 med en ny fräsch form. Här är en kort genomgång av de viktigaste förändringarna. 3.4.2008 kl. 00:00

Mira Strandberg. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Att en väckelse bryter med kyrkan och bildar en egen kyrka är något nytt i Finland. Det konstaterar teologie doktor Kati Niemelä vid Kyrkans forskningscentral. 3.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Svenska kyrkan delade för andra gången ut ett filmpris vid den internationella barn- och ungdomsfestivalen i Malmö. I år gick priset till den danska filmen Fighter av regissören Natasha Arthy. 3.4.2008 kl. 00:00

Människa. Under sitt tjugonionde levnadsår går han redan på tionde året som förtroendevald och sitter som vice-ordförande i församlingsrådet. 3.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 14/2008 Kommentarerna till Markku Koivistos meddelande att han lämnar evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och startar processen för att bilda en egen kyrka har sammantaget varit att beslutet är på gott och ont. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet. 2.4.2008 kl. 00:00

Världen. – För första gången i historien är vi katoliker inte flest i världen. Muslimerna har gått om oss, säger Vittorio Formenti som sammanställt statistiken för Vatikanens räkning. 2.4.2008 kl. 00:00

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28