Joel Norrvik i centrum av Jakutsk. FOTO: PRIVAT

I permafrostens land

Kristinestad.

Långt inne i östra Sibirien ligger staden Jakutsk. Här arbetade Lappfjärdsbördige Joel Norrvik som missionär, i ett av världens kallaste områden.

21.12.2022 kl. 18:50

Om man tar flyget i S:t Petersburg och reser drygt sex timmar österut, över sju tidszoner, landar man till sist i Jakutsk. Här är somrarna varma men vintrarna isande kalla. I december kryper temperaturen ofta ner kring minus 40 grader, och ett köldtöcken lägger sig över dalen vid floden Lena.

Hit kom Joel Norrvik för sju år sedan, utsänd av missionsföreningen Såningsmannen. Det fanns en särskild målgrupp:

– Det som är speciellt för oss finländare är att över 4 000 ingermanländare mer eller mindre tvångsevakuerades till Jakutien år 1942. Den lutherska ingermanländska kyrkan i Ryssland hade bett i flera år om att få gudstjänstverksamhet och en bönegrupp i Jakutsk.

Men lika viktigt var att föra ut evangeliet till jakuterna.

– I Ryssland finns det väldigt många minoritetsfolk. Jakuterna är ungefär en halv miljon, och de talar ett turkbesläktat språk. Många är tvåspråkiga och talar också ryska.

Julgranen på torget i Jakutsk. FOTO: PRIVAT

År2015 kunde arbetet inledas, och tillsammans med missionärskollegan Samuel Laukkanen startade Joel Norrvik en hemförsamling i staden.

– Det var en ganska brokig grupp som samlades. Ungefär en tredjedel var andra generationens ingermanländare, en del var jakuter och vanliga ryssar, och så var en hel del kinesiska studerande som studerade ryska.

Under tiden i Jakutsk lärde han sig ryska ”någorlunda” och lite jakutiska.

– Jag är inget språkgeni, bara en lekman på det området, säger Norrvik anspråkslöst. Alla samtal fördes på ryska, men i gudstjänsten kunde vi sjunga någon sång på jakutiska.

– Jakutiska är ett talat språk, inte så mycket ett skriftspråk. Först under 2000-talet har Nya testamentet översatts till jakutiska.

Jakuterna är ett av de få turkiska folkslag som inte är muslimskt, största delen är schamanister och animister. Trosuppfattningen går bland annat ut på att försöka blidka andar och få dem välvilligt inställda.

– I en schamanistisk familj är det ofta svårt att bryta sig ur traditionen. Den som blir kristen kan i värsta fall uppfattas som syndabock om det händer något dåligt i familjen. Det är därför ett stort steg.

Porten till isstaden. FOTO: PRIVAT

Hur syns Ukrainakriget i Jakutsk?

– I början märktes det inte just alls. Sedan skedde en stor förändring när den partiella mobiliseringen blev aktuell och många kallades in från randområdena. För någon vecka sedan hörde jag att det är många som har stupat. Många ligger också sårade på fältsjukhus.

– Medan jag var där var det ännu många som höll på Putin, men nu vet jag inte riktigt hur situationen är.

Gudstjänst över nätet

Joel Norrvik beviljades aldrig uppehållstillstånd i Ryssland, varför han under de senatste åren också tidvis har arbetat i Ukraina, i den judiska messianska föreningen ”Judarna för Jesus” i Odessa. Han har därför vänner också i Ukraina och följer noga med läget.

– Jag lider med alla som drabbas av kriget, säger han.

Numera är Norrvik pensionär och kan se tillbaka på en mer än tjugoårig missionärstid i Kenya, Mongoliet, Burjatien, Jakutien och Ukraina. Ett stort tack går till Kristinestads svenska församling, som stött arbetet i alla år.

Den lilla församlingen i Jakutsk är inte glömd.

– Vi väntar nu på att den ingermanländska kyrkan ska kunna sända någon evangelist, diakon eller pastor till Jakutsk. Nu håller vi gudstjänsten över nätet så att antingen jag eller Samuel Laukkanen predikar om söndagarna. Vi försöker hålla den kontakten tills kriget tar slut och läget förhoppningsvis normaliseras.

JOEL NORRVIK

Kommer från Lappfjärd. Bosatt i Kemi.

Har arbetat som missionär i Kenya (utsänd av Svenska Lutherska Evangeliföreningen), samt utsänd av missionsföreningen Såningsmannen i Mongoliet, Burjatien, Ukraina och Jakutien. Är numera pensionär.

PIAN WISTBACKA


HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23