"Varför skulle allt plötsligt bli perfekt, när varken vi själva eller vårt liv är det?"

BISKOPENS JULHÄLSNING.

Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg.

25.12.2022 kl. 10:00

Sockornas värde i euro tror jag inte är speciellt högt. Ett garnnystan eller två kostar inte så mycket. Men värdet i mina varma sockor är mycket högt. Jag är övertygad om att de här sockorna kommer att hålla mig varm under kalla vinterdagar. Och jag tror att de också kommer att hålla min värk i benen, som brukar dyka upp i kallt och fuktigt väder, på avstånd. Men framför allt är värdet högt eftersom de här gröna sockorna är en påminnelse om det viktiga arbete som kyrkans diakoniarbetare gör året runt.

Jag vet att många diakoniarbetare tillsammans med frivilliga medarbetare arbetar särskilt hårt just nu. De ordnar julinsamlingar, hjälper behövande familjer och enskilda, delar ut förnödenheter och julgåvor, tar kontakt med ensamma, ordnar träffar och mycket annat. Genom deras arbete förmedlas hjälpen vidare från privatpersoner, organisationer, föreningar och företag. Kyrkans diakoni växer fram ur övertygelsen att Guds kärlek gäller alla och att vi ska visa omsorg om varandra.

De fint handstickade, gröna sockorna påminner mig också om en annan sak nu inför julen. Det är inte julgåvornas antal eller ekonomiska värde det kommer an på. Jag tror att få av oss minns vad vi har fått i julklapp de senaste åren. Det vi minns är stunderna tillsammans, hur skönt det var att få vila några dagar, psalmsången i kyrkan och att vi kanske för ett ögonblick insåg vad som är värdefullt på riktigt.


Den här
julen behöver vi inte de högt ställda förväntningarna om en perfekt jul. Varför skulle allt plötsligt bli perfekt? Varken vi själva eller vårt liv är det. Vi behöver inte heller långa listor över vad som ska göras. Vi behöver varandra! En enkel julgåva, en varm blick, några kärleksfulla ord, en stund tillsammans – och vi blir varma inombords.

I dessa tider tror jag att det är mycket viktigt att vi försöker hålla varandra varma. Vi behöver se och ta kontakt med dem som är ensamma. Vi som har möjlighet att ge, ska ge vårt bidrag till insamlingar för nödlidande både i vårt land och i kris- och krigsdrabbade länder. Alla kan göra något. Några uppmuntrande ord, en varm blick, en kram, ett samtal, en stund tillsammans betyder så mycket.


Natten då
Jesus föddes sände Gud sin allra varmaste hälsning till oss. Guds kärlek och barmhärtighet värmer i alla väder. Och Guds kärlek och barmhärtighet räcker till – för oss och för hela världen.

Fridfull jul och ett välsignat nytt år!

Bo-Göran Åstrand är biskop i Borgå stift


Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54