Julkrubban i Smedsby församlingsgård är populär bland barnen, speciellt de väldigt ulliga fåren.

Advent – från julfasta till julstress

korsholm.

På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle.

23.11.2022 kl. 16:25

Fyra veckor före jul börjar projekten bli fler där hemma. Julklappar måste skaffas, mat och städning planeras och kalendern fylls av julfester. Julbelysningen kanske blir lite mindre i år när man borde spara dyr ström. Man börjar fundera över den pusselbit i julpusslet som i år blir den svåraste för många – ekonomin. Julstressen kommer smygande fast man egentligen helst skulle vilja ha julfrid.

Också i församlingens verksamhet är advent en av de aktivaste perioderna under året. Många har som tradition att sjunga De vackraste julsångerna vid någon av sångstunderna, gå på julkonserter eller höra om hur Jesus red på åsnan under första advent. I Korsholms kyrka kommer alltid den fullstora åsnan på hjul fram under familjegudstjänsten på första advent. Under pandemin började många barn fnittra glatt när de såg att till och med åsnan hade munskydd, precis som alla andra. På andra advent tar ungdomarna över gudstjänsten och Lucia har ibland skymtats.

Allting som sker i församlingen syns inte ens i annonserna. Det blir många julfester i körer och grupper. Många julbesök när diakonin ger en julhälsning till ensamma seniorer som kanske annars inte träffar så många över helgerna.

Ursprunget är fastan

Adventstiden före jul, då man förbereder för att julen ska komma, har blivit årets stressigaste tid för hela samhället. Fast egentligen har advent sitt ursprung i en tid då man fastade och varvade ner efter en tung höst i jordbruket för att sedan kunna fira jul. Advent betyder ju ankomst, och det man väntar på är julen och Guds ankomst som ett litet barn. Som barn gör vi det med adventskalendrar och tindrande ögon, som vuxna tänder vi mer stillsamt våra fyra adventsljus som ett tecken på väntan. Det här är tiden då många kyrkor tar fram stora fina julkrubbor och många människor bygger egna julkrubbor hemma. Man bygger fina dioramor som har vise män, änglar och herdar med sina får, Josef, Maria och såklart en liten Jesus i krubban.

Men advent betyder inte bara Guds ankomst då för länge sedan under första julen, utan också Kristus andra kommande vid tidens slut. Advent har ibland lite av domedagsväntan över sig, också annars än bara en ekonomisk domedag av alla utgifter. Går man i kyrkan under flera söndagar i advent, så märker man snart att de olika söndagarna handlar om olika aspekter av att Gud anländer i vår verklighet.

Den stilla och meditativa fastetiden har förvandlats till dagens hektiska adventsprestation därför att vi gör den till det. Att köpa dyra saker och äta för mycket mat är dagens sätt att fira att något är viktigt. Det är vårt sätt att visa hur mycket julen, familjen och traditioner betyder för oss, och vi gör det så fint vi kan. På gott och ont är dagens julfirande och adventstid ett uttryck för vårt moderna samhälle, gamla traditioner i vår tid.

Mitt i årets ekonomiska stress är det bra att minnas att nästan allt som församlingen ordnar är gratis, bara en del konserter har inträde, och att friden går att hitta där. Fast kyrkor ofta har flera människor under advent än annars så finner de flesta julfriden och lugnet för en stund i gudstjänsten eller under musikstunden.

Årets utmaning kan vara att göra först advent och sedan jul enklare. Mindre köpt, mera eget, och kanske flera upplevelser som ger andra minnen att se tillbaka på än den perfekta julstädningen och dekorationen. Det finns så många sätt julen kan vara perfekt på.

Rune Lindblom


KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00