Daniella Lindström är församlingssekreterare och informationskoordinator i Närpes församling. FOTO: PRIVAT

Välkommen in till kansliet!

NÄRPES.

– Det är roligt när folk kommer in! säger Daniella Lindström på församlingskansliet i Närpes. Alla som tittar in ska få känna att de får hjälp på vägen.

23.11.2022 kl. 09:22

Daniella Lindström sitter som spindeln i nätet på församlingskansliet i Närpes. Här har hon arbetat som församlingssekreterare och informationskoordinator sedan februari, tre dagar i veckan.

– Jag gör lite av allt! berättar hon.

– Jag har hand om annonseringen, jag lägger in begravningstillstånd i systemet, sköter bokningar för jordfästningar, dop och bröllop …

Att betjäna kunder som kommer in till församlingskansliet på Kambvägen hör också till uppgifterna. Daniella Lindström är glad över att många hittar in.

Vad tänker du på i mötet med församlingsmedlemmarna?

– Jag tycker att det är jätteviktigt att alla som kommer hit känner att de har fått hjälp på vägen. Att de går nöjda härifrån. Ingenting ska bli oklart. Jag tycker om att räta ut frågetecken!

Daniella Lindström är utbildad närvårdare med inriktning på barn och unga. Nu studerar hon till merkonom vid sidan om jobbet.

Tidigare har hon jobbat bland annat på dagis och eftis, men också på åldringshem och i kök. I Närpes har hon arbetat både på ungdomskaféet och inom musikinstitutet Legato. Det är erfarenheter hon har nytta av också i sitt nuvarande jobb.

– Det är bra att ha jobbat med alla åldersgrupper!

Blir det mycket glass?

”Hur mycket glass äter ni?” är en fråga hon ofta får. Hennes sambo Magnus är nämligen en av grundarna till Närpes Glassfabrik.

– Det blir faktiskt inte så mycket, skrattar hon. Det är mest jag som får påminna om att nu får du ta hem av den där sorten.

Det gemensamma intresset musik blir det där­emot mycket av i hemmet.

– Vår son tror nog att alla kan spela och sjunga som kommer till oss!

Daniella Lindström har en bred musiksmak, men allra närmast hjärtat finns jazz- och bluesmusiken. Musik har hon hållit på med nästan hela livet.

– Jag började sjunga i sexan. Före det spelade jag piano via MI.

Några år bodde familjen i Åbo, men nu är bopålarna stadigt nerslagna i Närpes.

– Jag tror inte att vi flyttar härifrån! Det här är vårt ställe.

Hur kom det sig att du sökte jobbet i församlingen?

– Det var svärmor som tipsade mig. ”Skulle inte det där passa för dig?” sa hon.

Och det gör det, tycker Daniella Lindström.

– Det är roligt att hjälpa till. Därför passar det här jobbet mig.

Pian Wistbacka


Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

Världen. Situationen i det hungersdrabbade Etiopien ser ut att vara värre än befarat. Brunnar har sinat och skolor stängt. Får området inte tillräcklig hjälp inom det närmaste halvåret befaras både epidemier och utbredd hungersdöd. 17.8.2011 kl. 00:00

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46