Hedvig Långbacka har jobbat med radioandakter i sexton år.

”Varje människa med kunskapstörst gör mig lycklig”

radio.

– Radions styrka är att berätta sådant människor inte visste de vill veta, säger Hedvig Långbacka.

22.11.2022 kl. 09:00

Fil mag Hedvig Långbacka från Åbo när en passion för folkbildning. Radion, menar hon, har unika möjligheter eftersom den ofta står på så att säga i bakgrunden och kan överraska oss med intressanta ämnen.

Du administrerar och planerar svenska andakter på YLE. Tidigare kallades de medverkande andaktstalare, nu heter det andaktsredaktör. Varför?

– De är inte bara talare utan de gör hela program, med musik och allt. Under min tid på tjänsten har jag värvat och utbildat ett 60-tal andaktsredaktörer.

– En del är präster, men många är personer utan någon yrkesanknytning till kyrkan. De är människor jag vid något tillfälle hört tala publikt och gjort det bra.

Vad är det viktigaste du lär ut?

– Radion har en speciell dramaturgi. Det är till exempel oerhört viktigt att redan från början hitta det rätta anslaget och snabbt fånga lyssnarens uppmärksamhet.

När känner du att ”detta var fint att sända ut”?

– Då en andaktsredaktör är uppriktig och ärlig samt har ett gott språk och kan berätta eller beskriva ett tankeflöde på ett sätt som gör att man dras med och vill höra mer.

Men har inte ”ångradion” spelat ut sin roll i dagens enorma medieutbud?

– Det där är lite ålderism, att man hela tiden tänker på dem som är under 30 och sociala medier.
Vi har faktiskt väldigt många lite äldre lyssnare som inte har lämnat radion. Mediets absoluta styrka är att det kan presentera för människor något de inte visste att de ville veta. Folk har den på i bilen, på stugan och om sommaren i båten.

Du och jag vet vad ”syndanöd” är, men vet en 15-åring i Sibbo det?

– Knappast. Men lyssnar man på dagens andakter i Radio Vega tror jag inte någon använder sådana ord. Talare i kyrkliga sammanhang förstår att vi måste prata om andliga ting på ett adekvat språk.

Ska man inte längre tala om synd, skuld, nåd eller försoning, alltså?

– Jodå, men i en kontext. Vi har exempelvis haft Andrums-serier där fem personer från olika samfund talat om olika centrala begrepp i kristen tro; nåd, försoning, skuld och så vidare. Det var jätteintressant, de närmade sig det på så olika sätt.

Hur ser din egen Gudsbild ut?

– Han, eller kanske hen, är ett stort mysterium. Jag tror att vi bara kan se delar. Kristus är för mig mycket lättare att relatera till, han är idealet för människan.

– Att förstå Gud kan jag inte. Det är lika bra att erkänna. Men samtidigt upplever jag att det är någon jag har en relation med. Och den förändras och utvecklas hela tiden, i takt med att jag själv lär mig nya saker.

I maj flyttade du tillbaka till uppväxtårens Åbo och från årsskiftet styr du nu själv helt över ditt liv. Vad sker därefter?

– Jag har redan en hel del beställningar på artiklar och föreläsningar. Mitt specialintresse sedan mer än 20 år är Bysans, det östromska imperiet, som jag ska föreläsa om under våren. Intresset är stort på grund av att Ryssland har så starka rötter där. Det är faktiskt lite lättare att förstå det som nu händer i Ukraina om man vet bakgrunden, hur den ryska tanken om att vara en ”frälsarnation” har utvecklats.

Din beläsenhet är omvittnad. Får vi framöver se något ”hedvigskt” på bokdiskarna?

– Tja … Jag är mycket intresserad av de medeltida gråstenskyrkorna i Finland, som jag rest runt och tittat en hel del på. De är helt fantastiska och i något skede har jag tänkt att det vore underbart att skriva en populärvetenskaplig bok om dem.

Vad gör dig lycklig?

– Att ro i skärgården en stilla kväll, att vara tillsammans med mina närmaste, att träffa människor som är vetgiriga. Varje gång jag träffar en människa som överraskar med sin kunskapstörst blir jag lycklig.


--- --- ---

Hedvig Långbacka:

GÖR:

Radioredaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. Går i pension vid årsskiftet.

FAMILJ:

Sonen Matias och livskamraten Henrik.

INTRESSEN:

Musik, litteratur, historia.

BÄSTA BIBELSTÄLLET: Frukta icke, ty jag har förlossat dig, jag har kallat dig vid namn och du är min (Jesaja 43:1).

Text: SÖREN VIKTORSSON


Kyrka. Av de ungdomar som fyllde femton år 2010 nåddes 83,6 procent av skriftskolan. Det är ett lika högt procentuellt antal som året innan. 7.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gruvsta kyrka kommer sannolikt att rivas.  Kyrkan förstördes i en anlagd brand i oktober 2006. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Församlingen i Janakkala kom undan med blotta förskräckelsen då Tervakoski träkyrka, byggd 1936, tändes på natten till lördagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Världen. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kultur. En klagomur har rests vid Narinkens torg vid Kampen i Helsingfors. Muren är en del av den byggnadskonstruktion bakom vilken det sedan länge tillbaka planerade träkapellet håller på att ta form. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tio diakoner vigdes och två ungdomsarbetsledare välsignades i Borgå domkyrka förra torsdagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ämbetsfrågan fick än en gång stort utrymme i stiftsfullmäktige. Initiativet att underlätta för teologer med traditionell ämbetssyn förföll, men lever delvis kvar i en kläm. 6.6.2011 kl. 00:00

Människa. Att se jorden breda ut sig medan han flyger mot den vackra solnedgången är en upplevelse som får Stefan Vikström att överväldigas av Guds skapelse. 2.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det ekonomiska läget gör att Karleby kyrkliga samfällighet skjuter upp  det planerade krematoriet. 1.6.2011 kl. 00:00

Människa. Penny Colston festade loss, jobbade dygnet runt och gick i väggen innan hon insåg att hon behövde Gud. 1.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna. I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna. 1.6.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Som liten lär jag ofta ha frågat min mamma om hon blev glad. När jag städat rummet eller ritat en teckning kom frågan: Blev du glad nu? 1.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sökandena till kyrkoherdetjänsten i Åbo svenska församling, kyrkoherde Johan Westerlund och omsorgspräst TD Björn Öhman har båda förklarats behöriga för tjänsten. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Teologin drar in på teatern. Den finska nationalscenen har med pjäsen ”Kristi brud” tacklat kyrkans ömma punkter inför utsålda hus i över ett år. 31.5.2011 kl. 00:00

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01