Mikael Grönroos är informationssekreterare i Sibbo svenska församling.

Valkval och julpyssel

Kolumn.

"Däremot är jag inte alls avundsjuk på väljarna som står och fipplar med två valsedlar och undrar varför samma namn finns på två olika listor"

10.11.2022 kl. 14:39

I en låda under mitt skrivbord trängs vita och orangea röstsedlar, i en annan låda en hög utskrivna följebrev som ska fyllas i vid förhandsröstningen. Församlingsvalet står som bekant för dörren.

I många församlingar är det också denna gång frågan om icke-val, eller sämjoval eftersom kandidaterna inte är tillräckligt många. Man har helt enkelt enats om vilka kandidater som ska bli ordinarie och vilka som utses till ersättare. Demokrati? Nja, ingen kan väl påstå att det bästa för demokratin är att folkets representanter utses i en sluten krets, det må nu sedan vara valmansförening eller någon annan typ av kommitté.

Sämjoval kan också bli ett miljöval. Jag kan tänka mig att man i flera församlingskanslier nu funderar över vad man ska göra med högar av valsedlar, förhandsröstningsdokument och två uppsättningar av kuvert som man var tvungen att beställa redan i januari. Det stipuleras säkert någonstans att valets årtal ska tryckas på valdokumenten, i annat fall kunde man ju magasinera hela bunten med flera tusen vita och orangea lappar till nästa val.

Någon kreativ barnledare lär väl ska hitta på pysselkreationer i vitt och orange inför jul, valsedlarna är nämligen tryckta på stadigt papper.

Däremot är jag inte alls avundsjuk på väljarna som står och fipplar med två valsedlar och undrar varför samma namn finns på två olika listor, med olika nummer dessutom. Vad är skillnaden mellan fullmäktige och församlingsråd i en församling i en samfällighet?

På finska brukar man lite elakt kalla en svåröverskådlig förvaltning för hallintohimmeli, efter det hantverk av halmstrån som pryder finländska hem till exempel till jul. Rakt av översatt till svenska är ordet förvaltningshimmel. Säger inget mer om de associationer som dyker upp i mitt huvud.

Så skyll inte på församlingsborna när de fumlar med sina vita och orangea lappar.

Mikael Grönroos


Mest läst

    RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

    jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

    FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

    JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

    domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

    nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

    Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

    flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

    Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

    film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

    Mest läst