I Pernå kyrka var det mycket nytt som gick på elektricitet när den återinvigdes söndagen före midsommar 1939. Framför allt värmdes kyrkan inte längre med kaminer, utan med "modärna" värmeelement, inbäddade i rör fyllda med sand under kyrkbänkarna.
Församlingen hade tagit modell av Esbo och Sibbo församlingar, som hade stora kalla gråstenskyrkor de också. De hade redan tidigare på 1930-talet infört eluppvärmning, dock inte helt utan mankemang. Men nu gick också orgeln i Pernå på el, likaså tio "lyssnarapparater för lomhörda", som det stod i tidningen.
År 2022 värms Pernå kyrka fortfarande på el. Nu är direkt elvärme inte så toppmodernt längre. Gråstenskyrkan från 1400-talet är kall och hög med 600 kvadratmeter golvyta. Det är ett ekonomiskt svart hål inför nästa vinters energikris då elpriserna väntas variera stort.
Största eluppvärmda kyrkan i Solf
Lovisanejdens samfällighet som i dag förvaltar Pernå kyrka ligger i själva verket i toppen av kyrkans "elliga" i hela landet. Hela tio kyrkbyggnader och kapell i stiftets östligaste samfällighet värms enligt kyrkans riksomfattande fastighetsregister med el. Det är totalt gudstjänstlokaler med en golvyta på över 2 300 kvadratmeter.
Källa: Kyrkostyrelsens byggnadsstatistik 2022
Den största enskilda kyrkbyggnaden med direkt elvärme i stiftet är enligt kyrkans fastighetsstatistik kyrkan i Solf på över 900 kvadratmeter, invigd 1786.
I Österbotten har också Karleby och Pedersörenejdens samfälligheter stora, gamla kyrkor på elvärme. Till dem hör kyrkorna i Jakobstad, Purmo och Kelviå.
Raseborgs samfällighet i Nyland har hela tre kyrkor på elvärme, vilket nu allmänt förutspås vara ekonomiskt utmanande i vinter. Till dem hör 1600-talskyrkan i Snappertuna och Svartå kyrka som är från 1700-talet. Också den rätt så nybyggda kyrkan i Bromarv från 1981 är eluppvärmd.
Jordvärme också för kyrkor
Av totalt 955 evangeliskt-lutherska kyrkbyggnader och kapell i landet är omkring 60 omställda på mera ekonomisk och ekologisk jord- eller bergvärme. Det är alternativet då kyrkan ligger utanför större tätorter med fjärr- och regionvärme.
Medan den lilla 1600-talskyrkan i Hitis fortfarande värms för sina gudstjänster på el, får närmaste kyrka på fastlandet i Dragsfjärd däremot sin värme ur jorden. Så är det också i bland annat Hangö och Tenala kyrkor.
Flera mindre kyrkor på Åland värms med jordvärme. Det är fallet också bland annat i Korsnäs, Petalax och Jeppo kyrkor.
Källa: Kyrkostyrelsens byggnadsstatistik 2022
En mera akut kris
Den evangelisk-lutherska kyrkan har som klimatmål att vara kolneutral 2030. Kyrkostyrelsen stora fokus hittills har varit att uppmuntra församlingarna att dumpa sin oljeeldning. På kort tid har också mer än var tionde fastighet inom den evangelisk-lutherska kyrkan avskaffat sin fossila energikälla.
Med energikrisen i Europa hann däremot ett annat och mera akut bekymmer före – att elen nu kan bli knapp och rekorddyr i vinter.
Bland församlingarnas övriga fastigheter sticker de över 700 lägergårdarna och verksamhetscentren ut. Bland dem är över hälften elvärmeslukare. Ofta är de dessutom i väldigt liten användning, ofta bara två–tre månader av året, medan elmätaren tickar på ändå, påpekade energiexperten och Kyrkostyrelsens tidigare rådgivare Bengt Avellan till KP tidigare i år.
Lovisanejdens samfällighet har elvärme i kyrkorna i Pernå, Liljendal och Strömfors. Också kapell i Andersby, Kungsböle, Sarfsalö, Lappträsk, Abborfors, Sävträsk, Pernå och Lovisa värms med el.
Korrigerat måndag kl. 16.45: I Sibbo har både huvudkyrkan i Kyrkoby och den nya kyrkan i Söderkulla jordvärme. Uppgiften saknas i Kyrkostyrelsen register.
Läs mera här: Elräkningen för Malaxförsamlingarna kan komma att motsvara upp till två årslöner i år
