Maria Mountraki började som konferensassistent för åtta år sedan – sitter nu i ledningen för Kyrkornas världsråd

Maria Mountraki: ”Det är knepigt nu med mina ryska vänner”

ekumenik.

Ortodoxa Maria Mountraki från Helsingfors blir en av 150 som leder arbetet i Kyrkornas världsråd.

11.10.2022 kl. 10:00

Teologen Maria Mountraki, 30, blir en av två finländska delegater i Kyrkornas världsråds centralkommitté. Den andra är den evangelisk-lutherska kyrkans ärkebiskop Tapio Luoma.

Centralkommittén består av 150 delegater som under åtta år framöver för medlemskyrkornas talan.

När börjar jobbet?

– Vi hade redan ett första entimmesmöte i Karlsruhe (vid världsrådets generalförsamling) där vi bland annat valde de 20 delegater som sitter i centralkommitténs mindre styrelse. Vårt nästa möte blir i sommar i Genève. Jag har redan suttit som suppleant i centralkommittén; bis­kop Leo sände mig i somras när vår ordinarie representant inte kunde åka. Så det är bara att fortsätta från det.

Du arbetar inom den evangelisk-lutherska kyrkan, trots att du kommer från ett annat kyrkosamfund?

– Jag höll ett mellanår från studierna 2016 och hamnade på Kyrkostyrelsen som praktikant och blev bekant med gänget där. När jag blev klar som teologie magister 2021 fick jag ett vikariat på den avdelning som sköter ekumeniska frågor. Det är nog ett visst prejudikat … Det finns några andra ortodoxa också som jobbar i huset. Men om jag kan få en fast tjänst vet jag inte.

Är du född ortodox eller har du konverterat i vuxen i ålder?

– Jag är född i Grekland och församlingsaktiv ortodox. Min pappa är från Kreta och min mamma från Finland. Jag flyttade hit när jag var fyra.
Jag sitter i rådet i Helsingfors ortodoxa församling och har representerat kyrkan i Kyrkornas världsråd, i ungdoms- och utrikeskommissionerna.

– Det mest berörande, och svåraste, jag har varit med om var ett besök till Västra Papua.

Du har börjat inom ekumeniken tidigt?

– Ja, jag var medhjälpare som knappt 20-åring i Busan (världsrådets generalförsamling i Sydkorea 2013). Det var där det började.

Vad är den viktigaste input ekumeniken ger från världen utanför Europa?

– Det blir allt tydligare att det vi gör i väst mer och mer påverkar klimatet i världen och att det syns på andra sidan jordklotet. På Fiji kan man visa konkret på hur det såg ut för fem år sedan och hur det ser ut i dag. Så tydliga är förändringarna inte i Finland.

– Det mest berörande, och svåraste, jag har varit med om var ett besök till Västra Papua, som är indonesiskt och slutet för övriga internationella organisationer. Där driver man världens största guldgruva för australiska och kinesiska intressen. Det muslimska Indonesien gör nästan precis vad man vill mot papuanerna, som i huvudsak är kristna. De får inte reparera sina kyrkor och papuanerna blir färre och färre. Det är nästan en rensning.

Kriget i Ukraina har splittrat den ortodoxa världen. Såg ni som ortodoxa kriget komma?

Nej, kriget överraskade nog mig, och att den ryska kyrkan kan vara med i kriget på det här sättet. Jag tror att de snart måste börja svara för sin teologiska ståndpunkt. Om de inte står för fred står de inte heller för den ekumeniska rörelsens värderingar.

Har du vänner ”kvar på den and­ra sidan”?

– Jag har ryska vänner från ekumeniska sammanhang, men det är nog knepigt nu. Det finns saker vi alldeles klart är av olika mening om, och inte kan prata om. De är oroliga för sin utkomst och tar inte gärna ställning.

Vart går din nästa resa?

– Till Kreta, hem … Jag tar först en grupp unga ortodoxa från Uspenskij i Helsingfors och från Lappland plus en ungdomskör dit. Och så stannar jag där själv ett par veckor med familjen.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Nicklas Storbjörk


mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54