Prästerna Mari Puska (t.v.) och Malena Björkgren vid synodalmötet i Åbo. Biskop Bo-Göran Åstrand talade till 180 präster om folkkyrkan i förändring

Biskopen på prästmöte: Folkkyrkans förändring påskyndades av pandemin

BORGÅ STIFT.

Efter pandemin har det varit svårare att få till dop. Begravningar och minnesstunder har förändrats. Vid prästernas synodalmöte i Åbo sade biskop Bo-Göran Åstrand att kyrkan inte blir som förut – också dess särställning som folkkyrka ifrågasätts nu i riksdagen.

29.9.2022 kl. 00:00

– Jag slutade räkna dem till sist. Människor ringde till och med till biskopsgården om hur stunderna av glädje och sorg uteblivit; att inte få vara fulltaliga vid ett dop, eller tillsammans för att ta avsked av till exempel svärfar.

I en översikt över läget i Borgå stift uttryckte biskop Bo-Göran Åstrand hur kyrkan under 2020–22 års coronapandemi har förlorat band via förrättningarna till sina medlemmar. Många trender i folkkyrkan har därmed också tagit sig en snabbare vändning.

Bo-Göran Åstrand talade vid synodalmötet i Åbo som avslutades på onsdagen.

– Kyrkoherdar och kontraktsprostar säger att det numera också krävs medveten kontakt till föräldrar för att påminna om dopets möjlighet. Pandemin har på många håll gjort att den linjen har blivit tunnare, sade han.

Bland andra traditioner nämnde Bo-Göran Åstrand också att begravningar och minnesstunder numera också är mindre till formatet – men ibland också till en lättnad för de anhöriga att slippa en storsamling efter en jordfästning.

Bo-Göran Åstrand säger att en annan förändring efter pandemins stora parentes i samhället är att relationerna mellan kyrkan och skolorna är förändrade, och att det ibland inte längre är självklart att skolan besöker kyrkan, eller tvärtom.

– Ibland kan jag se på en skolrektor och tänka att "oj, om jag hade så där mycket makt!", sade biskopen.

Ny kyrkolag förändrar kyrkans status

Utvecklingen förstärks också av att den nya kyrkolagen är under arbete. Den har sänts tillbaka till kyrkomötet – som sammanträder i samma auditorium i Åbo där synodalmötet var samlat.

Riksdagen har enbart makt att godkänna eller förkasta lagen, men inte ändra i den. Där har lagutskottet frågat om det är rimligt att en modern europeiskt neutral stat ska kunna ge ett religiöst samfund en speciell status, sade biskopen.

"Vi behöver inte som kyrka komma in via bakdörren i vårt samhälle, men vi måste att vi stiger in i ett helt annat rum än enhetskulturens."

– Lagen kom som en bumerang tillbaka till kyrkomötet. Vi måste förstå att vår särställning som kyrka är i förändring. Vi har en särställning framom alla andra kyrkor i landet. Den frågan har väckts och kan inte släckas. Det är inte sagt att en ny generation av politiska beslutsfattare ser sakerna så tidigare generation har sett det, sade Bo-Göran Åstrand inför 180 finlandssvenska präster som deltog i årets synodalmöte.

Till KP säger biskop Bo-Göran Åstrand att det är mest röster ur den nuvarande rödgröna regeringsbasen kring SDP som vill backa i fråga om kyrkans status, medan Centern uppges vara för att kyrkans ställning inte ändras.

Särskilt för att stå i kontakt med unga och skolor anser Bo-Göran Åstrand att kyrkan måste vara mera proaktiv. Under pandemin har kyrkan också mer än någonsin samarbetat med bland annat kommuner och organisationer.

Vara proaktiv och avtala om ordning och reda

– Det finns också tecken på att särskilt unga människor uppfattar kristendomen som något fräscht och intressant. Vi behöver verkligen inte tveka att ta kontakt och höra vad församling och kyrka kan göra och hjälpa till med.

För det finns också klara modeller och avtal om hur samarbetet ska gå till, så att alla parter vet vilka spelregler som gäller när kyrkan är inne och samarbetar med religiöst neutrala organisationer.

– Då blir det tydlighet, ordning och reda på ett sådant sätt att föräldrar inte behöver vara oroliga, eller lärare inte behöver fundera över vad man får göra och inte göra, sade Bo-Göran Åstrand.

BIskop Bo-Göran Åstrand sade inför synodalmötet att det är uppenbart att folkkyrkan är inte i en transformation och en förändring.

– Vi behöver inte (som kyrka) komma in via bakdörren i vårt samhälle, men vi kommer att se att det rum vi stegar in i är ett helt annat rum än enhetskulturens. Där kan vi få upplevelsen och insikten att se att, ja minsann här finns det också andra, sade han.

Synodalmötet som hölls i Åbo är traditionellt en samling vart sjätte år för landets alla präster. Samlingarna hålls stiftsvis. Som utländsk gäst medverkade kyrkosekreterare Cristina Grenholm från Svenska Kyrkan. Vid mötet diskuterades en synodalavhandling skriven av 13 finländska teologer på temat frälsning.

- - -

Fredag kl. 10.45 – förtydligat de politiska partiernas inställning till kyrkolagen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00