Jonas Ahlforn ser kyrkans styrka i att möta människor i kris, för kyrkan har redan reflekterat över de stora livsfrågorna.

"Att vara förberedd är inget projekt utan en livsrytm som vi måste ha många år framöver" 

PREPPERPRÄST.

När Sverige inte hade ett enda stridsflygplan att sända upp då Ryssland övade kärnvapenanfall gick det upp för prepperprästen Jonas Ahlforn i Örebro att det inte räcker att bunkra upp toalettpapper som förberedelse för en samhällskris.

29.9.2022 kl. 11:00

Men först av allt – vad är en prepperpräst?

– Ordet prepper har blivit synonymt med människor som gör en egen förberedelse för en kris i samhället eller krig. Det var en journalist som kallade mig för Prepperprästen i en artikel i våras. Jag hakade på då jag upptäckte att människor jag mötte kom ihåg det, säger Jonas Ahlforn.

Hans eget intresse för prepping började efter det som i Sverige kallas den ryska påsken, långfredagens morgon den 29 mars 2013. Då övade Ryssland kärnvapenanfall mot Sverige med både bombflyg och stridsflygplan. Men Sverige hade inte ett enda flygplan från försvaret att skicka upp.

– Ryssland testade vår försvarsförmåga och den visade sig vara extremt låg. Det var danska stridsflygplan som avvärjde kränkningen av svenskt luftrum. Jag visste redan att försvarsförmågan i Sverige var låg. Men jag visste inte den var låg. Jag insåg att det man gör på egen hand inom det civila området har betydelse.

I december 2017 ändrade den svenska riksdagen formuleringarna i försvarsdoktrinen. Nu säger den tydligt att ett militärt angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

– Det var ganska stor sak i Sverige. Tanken på den eviga freden som man haft under lång tid i Sverige är förbi.

Några månader senare skickade myndigheterna ut foldern Om krisen eller kriget kommer till alla svenskar. Budskapet i den är alla ska klara sig själva med mat och vatten, mediciner och värme i drygt en vecka.

– Då började jag hjälpa andra i kyrkan, framför allt med den inre oro som människor kände, men också med lite praktiska tips och råd. Sedan dess har jag velat hjälpa församlingar att bli mer aktiva i de här frågorna.

Han är instruktör i civilförsvarsförbundet i Örebro och har hållit kurser i att vara förberedd, både i sin församling och i samhället. Nu har han också skrivit en bok, Prepperprästens beredskapsbok – Så överlever du, gör gott och sprider hopp som utkom i augusti på Libris.


En kärlekshandling

– I församlingen har vi gått igenom hur man kan hjälpa människorna omkring sig, söka tryggheten hos Gud i kris när man har funderingar, och att man kan ha frid med Kristus även om världen skakar.

Prepping eller beredskap har fått en självisk klang som antyder att man bara tänker på sig själv och sin familj. Men Jonas Ahlforn ser det som en kärlekshandling.

– Är jag förberedd när samhället inte fungerar kan jag och min familj också vara andra till hjälp. Har jag inte förberett mig hamnar jag själv i en så svår kris att jag inte kan hjälpa.

Församlingarna kan göra en stor skillnad när det gäller att hjälpa.

– Det märker vi nu också i Ukraina. Församlingarna är jätteviktiga för hjälparbetet där. I Sverige är kyrkan är en trygg punkt för de flesta människor. Även om du inte tror på Gud så vet du att kyrkan vill dig väl.

Han säger att nyckeln i krisberedskap är att alla gör det de är bra på.

– Kyrkan är bra på att alltid vara öppen för nya människor och bra på att samtala med människor som känner att världen är upp och ner, för vi har redan reflekterat över de stora livsfrågorna. Då man vet att ens liv är i Guds hand är man mycket tryggare.

Men han ser också en stor risk i att församlingslokalerna kan kommer att sakna vatten, ström eller värme. Då kan många kyrkor tvingas att stänga.

– Jag vill att församlingarna ska ha en grundplan så att de kan hålla öppet även i en större samhällsstörning.

I Finland har församlingarna redan tidigare gjort upp en beredskapsplan som ska beakta hot mot individer och mot befolkningen.

Jonas Ahlforn säger att när krisen slog till och folk började tänka på vad som händer om kriget kommer till Sverige var det första samtalsämnet man hade vart du och jag ska fly – inte hur man ska försvara Sverige.

– De talade om sina sommarstugor och liknande. Utgångspunkten var individualistisk. Jag ska klara mig själv så bra som möjligt. Hur vi ska försvara Sverige är en jättestor fråga som vi pratar för lite om. Varför är det värt att kämpa och i värsta fall dö för Sverige?


Vad svarar du på det?

– Allmänt har människorna svårt att svara på det för man vet inte vilka de svenska värderingarna är. Om det inte är ett sportevenemang har vi svårt att sjunga nationalsången för många upplever det som rasistiskt, och många skolor avstår från det. Det är jättekomplext. Men Sverige är ju mitt land och det är här jag är hemma. Jag försvarar också min rätt att få leva i fred.

Hans grundinställning är att hjälpa dem som behöver hjälp och inte fly.

– Vi är kallade att älska vår nästa även i svårigheter. Ska jag kunna jobba som präst i min kyrka i händelse av en stor samhällskris eller krig, då måste det finnas en plan för mina tre barn och min fru.

Själv har han förberett sig och sin familj genom att fundera på vad de behöver för att täcka upp de fem grundbehoven man har i en kris: mat, vatten, värme, information och sömn.

– För att hålla värmen, även om värmesystemet inte fungerar och det inte finns någon elektricitet, har vi sett till att det finns filtar och sovsäckar hemma. När det gäller information har vi radioapparater som fungerar oberoende av elnät och internet. Vi kan inte räkna med att datorer och telefoner kommer att fungera i en kris.

De har alltid minst åttio liter färskvatten hemma.

– Vi har också extra mycket mat. I början köpte jag konserver, men nu ser vi bara till att vi har mer av det vi annars äter hemma. I stället för två paket vetemjöl så har vi kanske sex, i stället för att ha några paket pasta har vi mycket mera. Då byter man hela tiden ut sitt matförråd. Vår plan är att kunnat stanna kvar i stan under en samhällsstörning och inte sticka i väg.

Målet är att familjen ska kunna klara sig själva i två veckor. Efter två veckor har man ställt om mentalt.

– Vi förlitar oss väldigt starkt på det vi kallar för samhället. Medborgarna vill att samhället med stort S ska lösa alla problem. Förväntningarna att vänner och släktingar ska hjälpa till vid en kris är inte så stor. Men i en kris måste individen stödja samhället. Den mentala beredskapen är inte särskilt hög i Sverige, men i kyrkan är den högre. Vi har alltid varit beredda att hjälpa och välsigna andra människor, även dem som inte socialtjänsten hjälper.

Att vi hamnat i den här situationen beror till viss del på den sekulära förståelsen av att individen står i centrum, tror han.

– Som kristen har jag övertygelsen att människan är kapabel till både gott och ont. Vi ska alltid vara i beredskap att förhindra ondskan. Med sekulariseringen kom en övertro på att alla människor innerst inne är goda och att målet för alla människor är viljan att leva i individuell frihet. Vi har trott att alla vill ha global handel, samverkan, ekonomiskt och materiellt välstånd som yttersta mål. Det vill säga: om vi har ett nära utbyte av tjänster med Ryssland och de får sälja gas till Europa så vill de inte föra krig.

– Men det är inte allas livsmål. Vi ser nu att det finns andra drivkrafter, människor som är villiga att dö för kollektiva vinster och som tycker att landvinningar är viktigare än fred och välstånd.


När man jämför beredskapen i Finland och Sverige nämns det ofta att vi har allmän värnplikt och att Sverige inte varit i krig sedan 1809. Hur stor roll spelar det här?

– Det spelar en jättestor roll. Sverige har trott på den eviga freden för oss själva och levt därefter. Nato är en svår självbildsfråga för svensken på individplan. Det finns nästan inga svenska hushåll som har erfarenhet av att en släkting har dött i ett krig. Det är en helt annan spelplan.

Han ser ändå att 95 procent av det han skrivit i sin bok är så pass allmängiltigt att det gäller också för finländska förhållanden.

– Lagstiftningen kan ju skilja lite.

Han ser ur kristen synpunkt inget problem med ett Nato-medlemskap.

– Finlands och Sveriges militära doktrin har varit att göra ett anfall så kostsamt och så smärtsamt att man avstår från det. Därför är det helt rimligt att ha ett starkt svenskt försvar. Frågan om Nato handlar om allianser. Det finns ingenting i den kristna läran som säger att jag ska bara hålla mig till mitt land. Jag ska verka för fred och rättvisa bland mänskligheten. Om landet gör en allians med ett annat land för att öka tryggheten så står det inte det i kontrast till kristen tro.

Johan Sandberg


Konst. Humelfestivalen är ett kulturmecka i Sommarsvenskfinland. Kyrkpressen träffade en bilkonstnär som funderat på människofiske, en grupp singer-songwriters som vill bevara sin unika stil och en ljudkonstnär som vill utmana det vi tror. 11.8.2015 kl. 15:09

Lennart Koskinen vill se resultat i finska kyrkans diskussioner om samkönade äktenskap. 30.7.2015 kl. 09:41

irja askola. Biskopen i Helsingfors Irja Askola deltar i demonstrationen för ett öppet och mångkulturellt Finland som ordnas på Medborgartorget i Helsingfors. 28.7.2015 kl. 09:48

kina. Intresset för kampsport tog skådespelarstuderanden från Esbo till Peking. Nu ser Elias Edström fram emot att jobba med teater som är unik i Europa. 16.7.2015 kl. 11:59

församling. Församlingsgemenskap med gröna fingrar. Finska församlingen i Munksnäs, Helsingfors stadsodlar på kyrkans bakgård. 13.7.2015 kl. 16:35

helsingfors kyrkliga samfllighet. Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras. 10.7.2015 kl. 11:07

åland. Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide. 10.7.2015 kl. 10:27

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43

Franciskus. Kombinationen av tyst meditation och förundran inför Skapelsen passar även den som inte annars går i gudstjänsten. 7.7.2015 kl. 12:53

Han var på villovägar, men Håkan Streng fann vägen igen. I dag vill han vandra vägen så att både han och omgivningen mår bra. Och helst vill han också ha sällskap under vandringen. 2.7.2015 kl. 09:17

Försöket med stiftsskreterarna för mission har utfallit väl. Men missionsorganisationerna vill inte stå för sekreterarnas löner. I synnerhet inte för de arbetsuppgifter som inte har med mission att göra. 1.7.2015 kl. 08:41

utlandshjälpen. Utrikesministeriet meddelade i dag att 43 % av medlen för utvecklingsarbete fråntas Kyrkans utlandshjälp. Enligt utlandshjälpens uträkningar betyder det här att över 300 000 människor inte får den hjälp de annars hade fått. 30.6.2015 kl. 14:52

pride. Evangelisk-lutherska kyrkan deltog på förra veckans Pridefestival i Helsingfors med flera egna evenemang. 29.6.2015 kl. 13:56

mariehamns församling. Mariehamns församling sätter ner foten och kräver att Kyrkostyrelsen åtgärdar de problemen med folkbokföringssystemet Kirjuri. 25.6.2015 kl. 11:27

påven. Medier världen över har reagerat på det officiella offentliggörandet av påven Franciskus encyklika om miljön. 25.6.2015 kl. 11:17

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11