– Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid, säger Mats Edman, nyss förordnad till kyrkoherde i Nykarleby.

Mats Edman är nu förordnad till kyrkoherde i Nykarleby

nykarleby.

Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning.

12.9.2022 kl. 20:05

Efter över tjugo år som kaplan i Nykarleby och tre år som kyrkoherde i Jeppo ger sig Mats Edman inte in i något okänt.


Du har också växt upp i Nykarleby?

– Jag är född i Norra Vallgrund på Replot men vi flyttade till Nykarleby när jag var tolv år. Förutom åtta år i Åbo under studietiden och några år som förordnad har jag bott i Nykarleby.


Varför blev du präst?

– Under gymnasietiden på åttiotalet drogs jag med i en ungdomsväckelse i Nykarleby församling. Då vaknade mitt andliga intresse och jag kom med i de kristna kretsarna där jag mognade in i min kristna tro.

– Jag hade ett otroligt intresse för teologin som ämne. Under sista tiden av studierna upplevde jag en tydlig kallelse att bli präst. Jag har också behörighet att vara lärare i religion, historia och psykologi.


Vad hände?

– Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn (lappar med bibelverser, reds. anm.). Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Det blev avgörande och nästa dag ringde jag biskop Erik Vikström och bad om prästvigning.

Han blev prästvigd den 5 juni 1991 samtidigt som nuvarande biskop Bo-Göran Åstrand och blev genast förordnad som tf kyrkoherde i Jeppo.

– Det är inte vanligt att man blir tf kyrkoherde genast efter prästvigningen, men behovet att få en präst till Jeppo var så stort just då.

När Jeppo fick en ordinarie kyrkoherde blev Mats Edman förordnad till Åbo svenska. Under tiden gjorde han pastoralen klar, vilket är en förutsättning att söka en ordinarie prästtjänst.

– Vi ville flytta tillbaka till våra hemtrakter i Österbotten och då råkade kyrkoherdetjänsten i Jeppo igen vara ledig så jag sökte den.

I Jeppo bodde familjen i prästgården.

– Jag hade 16 centimeter till arbetet. Det blev svårt att skilja mellan arbete och fritid. Jag bor gärna nära arbetsplatsen, men den bör åtminstone vara utom synhåll från hemmet.

När kaplanstjänsten i Nykarleby blev ledig 2001 sökte han och fick den.

– Jag tänkte att jag är några år på en kaplanstjänst och slipper huvudansvaret vilket var bra för mig. Men jag hade en längtan att återkomma till ledarskapet.

De några åren blev över tjugo.


Du har inte sökt kyrkherdetjänsten tidigare?

– En orsak till att jag inte sökt den tidigare var den förestående kyrkrenoveringen. Men den ramlade över mig i alla fall. Att söka den här tjänsten var ingen självklarhet. Hade jag inte sökt den här hade jag kanske sökt en annan här i närheten. Men vi hade klart för oss att vi ville bo kvar här i Nykarleby.

Han uppmanades att söka tjänsten av både församlingsmedlemmar och anställda och fick till och med löfte om att de skriver hans ansökan.


Hur känns det nu?

– Det känns bra nu. Jag har lite svårt att få tiden att räcka till. Vi har varit fyra präster och nu är vi tre, vilket är en stor förändring. Man förväntar ju sig samma verksamhet ändå. Vissa veckor tar kyrkrenoveringen hälften av min arbetstid.


Vilka visioner har du för församlingen?

– Vi fortsätter med det som vi tycker är bra från tidigare och som fungerar. Vi jobbar nu aktivt med att komma i kapp med smågrupperna som blev lagda på sparlåga under pandemin. Vi försöker få alla som vill vara med i en grupp att hitta en gemenskap.

En av grupperna, på ukrainska som samlas i Munsala varannan vecka parallellt med gudstjänsten. Gruppen dras av en ukrainsk diakon med frikyrklig bakgrund. En ny ukrainsk grupp är också på gång i Jeppo.

– Det är väldigt viktigt för dem att tala ukrainska och inte ryska.

Mats Edman

GÖR:

– Kyrkoherde i Nykarleby från den 1 september.

FAMILJ:

–Gift med Maria, fyra utflugna barn av vilka två är teologer.

INTRESSEN:

– Främst motion och bänk-idrott. Löper, skidar och simmar.
Hängiven supporter av Liverpool och Barcelona.

Text och foto: Johan Sandberg


PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33