Tre år in i hans biskopsperiod kommer Bo-Göran Åstrands herdabrevsbok – i en dialog med fyra andra skribenter, i och utanför kyrkan.

Biskop Bo-Göran Åstrand valde dialog och herdamejl

herdabrev.

Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman.

31.8.2022 kl. 10:00

Han säger att man inte behöver lyssna länge på en förkunnare för att höra om hen har varit i verkstaden eller inte.

Så när det blev dags för det mer eller mindre obligatoriska herdabrevet valde biskop Bo-Göran Åstrand att inte ha en teologisk överläggning med sig själv. I stället valde han dialogbokens form.

För herdabrevsboken Brev i brytningstider (Fontana Media 2022) tog han kontakt med journalisten Jeanette Björkqvist, teologen och byggnadsvårdaren Liisa Mendelin, skådespelaren Simon Häger och förre riksdagsledamoten och ministern Ulla-Maj Wideroos och bjöd in dem till dialog.

Boken är ute i handeln nu och innehåller mejlkonversationer mellan de fyra finlandssvenskarna och biskopen med en avslutning med ”några riktmärken” av honom själv.

Boken har fyra tydliga teman: social utsatthet, ekologi, hbtq och det breda, folkliga engagemangets kyrka.

Valde du temana först och personerna att mejla med sedan?

– Så var det, ja. Jag bjöd in dem för drygt ett år sedan och de tackade inom kort ja. Det behövdes inga reservnamn.

Träffades ni för att prata ihop er om hur ni skulle göra en bok?

– Nej, bara ett kort Teamsmöte om de praktiska arrangemangen. Sedan var det en äkta brevväxling. Det var spännande att se hurdana de första mejlen skulle vara.

Hbtq-frågorna gick under huden

Bland de fyra mejlväxlingarna säger Bo-Göran Åstrand att särskilt den med Simon Häger, 44, homosexuell och skådespelare, gick honom särskilt under huden.

– Simon tänker väldigt högt och personligt i den här boken, personligt men inte privat. Jag upplevde instinktivt när jag fick hans brev att det ville jag också göra från min sida. Och då kom ju mina egna erfarenheter fram också i den processen. Och när jag sedan i boken till slut lyfter fram det här med trygga församlingar, så känner jag faktiskt att det är så här jag vill att det ska vara.

I brevväxlingen med Liisa Mendelin, 34, som har ett starkt intresse för miljö och hållbarhet, säger han att han slogs av klyftan mellan två generationer.

– Hon gjorde det väldigt pregnant och tydligt. Och Liisa släppte mig inte lätt. Jag märkte när jag skulle börja svara att jag behövde tänka över var jag riktigt står själv i de här frågorna och fördjupa mig i dem.

Hon frågade ju till och med om de yngre behöver kunna förlåta tidigare generationer för vad de har gjort.

– Vi behöver försonas. Den förra generationen och min tänkte att vi skulle bygga en ännu bättre framtid för följande generation. Det driver också mig som förälder och pappa. Men när jag möter Liisa så ser jag det så tydligt att min framtidsvision inte funkar, att vi skulle få ännu mera av allting. Vi är i en brytningstid på den punkten. Men vi kan inte heller bygga på dåligt samvete. Det är inte heller en bra drivkraft.

Den grävande socialjournalisten och debattören Jeanette Björkqvist, 49, för i sina mejl ut biskopen i samhällets mörkaste gränder av knarkmissbruk och människohandel.

Är det områden som kyrkan och kyrkans diakoni har missat?

– Det var ju mot bakgrund av Jeanettes rapporter om 2015 (under flyktingvågen) som jag valde henne för boken. Sedan såg jag ju direkt när hon skrev att hon tillämpar samma synsätt och forskande blick på det som hände under pandemin. Jag upplevde inte vår dialog som en kritik av kyrkan eller diakonin. Den är nog långt framme med att se vad som händer i samhället. Men Jeanettes brev gav ett fördjupat perspektiv.

Den tidigare SFP-politikern Ulla-Maj Wideroos, 71, kommer med i biskopens bok efter att ha valt kyrkan som sitt nya verksamhetsfält efter att ha lämnat sin aktiva tid inom rikspolitiken.

Hemma i Närpes ställde hon upp i församlingsvalet och var med om att hennes lista tog 18 av 23 mandat.

Hur tror du det blir om församlingsvalet i höst skulle dra in många nya människor?

– Det skulle bli ännu mera jobb för kyrkoherdarna. Engagemang betyder inte mindre jobb, utan mer, att hålla reda på hela butiken. Det börjar hända, ju fler som är i farten. Det minns jag från Jakobstad att när man gick till jobbet visste man inte alltid vad som skulle hända in­nan kvällen. Det är inte planlöst men det kommer intryck, och tankar, folk är engagerade. Alla kyrkoherdar som hamnar i en sådan ström vet att det blir mera jobb, men i slutändan bra.

I mejlväxlingen berättar Ulla-Maj Wideroos också om en trivsam, folklig allsångskväll med psalmer som slutade med en förkunnelse om synd som ”förstörde allt”.

Synd och nåd återkommande ofta i synnerhet i luthersk förkunnelse. Tyder Ulla-Maj Wideroos inlägg på att kyrkan lite borde försöka byta grundton där?

– Vill man som förkunnare att budskapet ska gå fram kan man inte tala så det går lock för öronen på dem som lyssnar. För vad har det sen för betydelse vad man säger? Det Ulla-Maj egentligen efterlyser är inte att vi aldrig ska tala om de svåra sidorna i levet eller att vi människor inte räcker till och så vidare. Men man måste lyssna på sina lyssnare. På vilket sätt ska man uttrycka det här så att det landar i människors tankar och föreställningsvärld? Och den där situationen är ett klassiskt exempel på hur det går när man som förkunnare går fram på ett fel sätt.

Du har varit biskop i tre år nu. Saknar du den här kommunikationen med dem ”i verkstaden”?

– Så länge jag var i församlingen så träffade jag regelbundet människor i glädje och sorg. På konfirmationsläger och dopkaffe fick jag ju en bra bild av hur det var i de här människornas liv. Det är jag rädd för att förlora. I det här jobbet så håller jag ju tal gång på gång. Och det får inte bli för lite tid att tala med människor i alla möjliga olika sammanhang. Tappar jag det så vet jag att det kommer att höras.

I din bok hade du valt bara fyra personer som tänker rätt så lika som du. Men ingen som tänker helt olika, teologiskt eller om de fyra temana. Varför ingen femte?

– Det är en bra fråga. Det tänkte jag inte på, om jag ska vara ärlig. Nu är upplägget i boken att två skribenter hör till kyrkan och två gör det inte. Det tycker jag är fin uppställning.

Många skulle vilja en fluga i taket för att se hur du som biskop för diskussioner med dem som inte alls tänker som du. Hur gör du?

– För det första är jag inte rädd. Jag har också i svåra lägen sökt upp dem som tänker annorlunda och försöker tänka mig in i deras situation. Varför tänker man så här, och ser det på ett bestämt sätt? Jag lyssnar, det gör jag. Även om det ibland någonstans långt inne gör lite ont.

I sina avslutande ”riktmärken” i herdabrevsboken betonar Bo-Göran Åstrand det viktiga att vara tillsammans, i kyrkan, inför naturen och i världen. ”Tiderna vi lever i är utan tvekan utmanande och osäkerheten påtaglig. Nu är det inte läge att gå ensam”, skriver han.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41