Närpesherden Tom Ingvesgård är tillbaka på jobbet efter en kort sommarledighet. Sin långa semester tar han som tradition ut redan i maj.
– Då sätter jag mig i min svågers traktorhytt och så plöjer jag och harvar och förbereder potatisåkrarna. Han sätter sedan ner knölarna.
Tom Ingvesgård är jordbrukarson, och ränderna går inte ur.
– När man inte är strandlejontypen passar det arbetet fint! Det är en bra motvikt till det jag gör annars.
Kyrkoherdeposten i Närpes har han haft sedan 2015. Före det var han kyrkoherde i Kaskö och Sideby.
Ibland kan han känna sig förvånad när han tittar i backspegeln: Hur blev det så här?
– Jag har aldrig uppfattat mig som en ledartyp men har ofta hamnat i den rollen under livets gång. Det är inte något jag sökt mig till, utan det är som om rollen sökt mig.
”Kom du på motorcykeln?”
Tom Ingvesgård trivs med folk på fältet. Det stora bil- och motorcykelintresset och har varit ett bra verktyg i prästjobbet för att komma i kontakt med nya människor, konstaterar han.
– Det har blivit många motoristgudstjänster genom åren, bland annat på Frank Mangs-centret.
Ibland tar han motorcykeln när han åker iväg till olika förrättningar. Det är något som många uppskattar och ett givet samtalsämne på ”pappadagisarna”.
– Det brukar vara första frågan: ”Kom du på motorcykeln idag?”
Större än livet
Ett annat intresse som funnits med hela livet är musiken.
– Det började med piano och trumpet, och i vuxen ålder har jag spelat elbas i olika banduppsättningar.
Tack vare de många vännerna i musiksvängen föll det sig naturligt att fira 50-årsdagen med en välgörenhetskonsert i Lappfjärds kyrka den 17 juli. Den mottagande parten är en pastor i Indien, Jacob Marineni, och hans organisation ”Hope to India” som idkar olika former av välgörenhetsverksamhet.
– Framför allt har de 10 000 föräldralösa barn som de tar hand om. Det är enorma skaror – som ett Närpes i barnhem.
Både rikskända artister och lokala förmågor ställde upp på konserten.
– De sydösterbottniska dam- och manskörerna från Lappfjärd, Kristinestad och Närpes hade också samlats. Det är ju inte en självklar sak i sommarpausen och semestertider, så det var jättefint.
Temat var ”Större än livet” och i repertoaren hittades både kyrkligt och mera profant material.
– Jag hade hoppats på i bästa fall 400 i publiken, men det kom 600! Det var en väldigt fin satsning och en trevlig kväll.
Till jobbet i Närpes pendlar han från Lappfjärd.
– Vi bor i mitt forna föräldrahem som vi tog över för 10 år sedan.
Han är tacksam över den sociala fostran han fick i hemmet, med en pappa som har ”finskt rekord i politiskt engagemang” och en mamma som var väldigt föreningsaktiv.
– Jag brukar säga att halva prästskolan, förutom akademin, var de livserfarenheter jag fick via föräldrarna. Det var mycket sociala kontakter och ett väldigt öppet hem, och det har vi fortsatt med.
Avigsidan med att bo i en annan församling än Närpes där han arbetar är det har inneburit mycket förrättningsengagemang.
– Det är roligt att bli tillfrågad men blir utmanande i längden, så det måste kanske bli mindre av det framöver.
Tom Ingvesgård
Är: Kyrkoherde i Närpes, kontraktsprost.
Familj: Frun Anita och bonussonen Anton, 24.
Bor: i Lappfjärd.
Glad över: kunnig, erfaren och motiverad personal, liksom förtroendevalda och frivilliga, i församlingen.
På fritiden: Musik, bil- och motorcyklar, långa promenader med frun, frivilligarbete.”Flyktingengagemanget har varit en viktig del av mitt och vårt liv.”
