Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning – din skatt läggs om totalt från år 2023

skatt.

Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två.

20.6.2022 kl. 13:41

Glöm det du har kunnat om kommunalskatt och statsbeskattning. Din skatt läggs om totalt från år 2023. I nästa år kan också kyrkoskatten på din skattesedel ha en annan procent än du har vant dig vid – en lägre. Men du kommer i stort sett att betala som förut.

Allt kommer sig av vårdreformen 2023. Finland får vid årsskiftet 21 nya välfärdsområden som ska ta hand om en stor del av det som kommunerna hittills har gjort: vård, socialtjänster och räddningsväsende.

Eftersom de flesta partier har motsatt sig en ny landskapsskatt blir det staten som finansierar välfärdsområdena. Närmare 14 miljarder euro som förut tagits in via kommunalbeskattningen tas nu in via statens beskattning i stället.

Men avdragen har varit olika i kommunens och statens beskattning, vilket i sin tur påverkar hur de kyrkor som får sina intäkter via skattesystemet framöver får intäkter.

Vad du ska betala i kyrkoskatt avgörs nämligen på samma grunder som i kommunalbeskattningen.


Kyrkoskatten blev spelknapp

Två kyrkor, den evangelisk-lutherska och den ortodoxa, har nu plötsligt blivit spelknappar i skatte­formen. När systemet med avdrag förändras skulle det ha lett till att den evangelisk-lutherska kyrkan enligt beräkningar skulle ha tagit in 54 miljoner euro mer av sina medlemmar än tidigare.

Men nu har Finansministeriet under våren 2022 hört av sig och preciserat hur man önskar att kyrkan om möjligt skulle avstå från den ökningen. Riksdagens lagstiftning har nämligen förutsatt att den så kallade sote-reformen inte får innebära att medborgarnas totala skattebörda ökar.

För kyrkan är problematiken inte ny, säger en källa vid Kyrkostyrelsen som KP har talat med. Frågan var aktuell redan när den föregående regeringen under Juha Sipilä (C) kämpade med sin variant av vårdreformen – som aldrig kom i mål.

Sedan sägs man också vara realister inom kyrkan i fråga om det som kan ske om skatterna ökar för finländarna: då finns risken att allt flera väljer att det är kyrkoskatten som ryker, och skriver ut sig.


Rekommenderar sänkt procent i höst

Kyrkostyrelsen har under våren i ett ganska skarpt formulerat rundbrev till församlingar och samfälligheter uppmanat dem att i budget­arbetet i höst sänka kyrkoskatten – i vissa församlingar och samfälligheter med upp till 0,2 procentenheter.

Kyrkoskattens procent är i hela landet i snitt omkring 1,7 procent, i Borgå stift något högre med drygt 1,8.

Trots den rekommenderade sänkningen beräknas kyrkan totalt ändå kunna räkna in ett nytt netto av omkring 18 miljoner euro nya skatteintäkter i nästa år av staten. Det kommer sig av att den beskattningsbara inkomsten hos de åldersgrupper som fortfarande hör till kyrkan ännu under några år kommer att öka snabbare än förlusten som uppstår efter dem som skriver ut sig.

Kyrkostyrelsens brev är ändå bara en rekommendation, och det är också möjligt att församlingar och samfälligheter trotsar den och tar risken att låta bli att justera sin skatt och i stället låta den nya skattebasen bara tröska in mera pengar.


Marginalen på Helsingfors sida

I Helsingfors kommer samfällighetens förvaltningsdirektör Juha Silander inte att föreslå någon sänkning av kyrkskatten.

– Finansministeriet rekommenderar ingen sänkning för Helsingfors del. Då gör inte jag det heller, säger han.

Ministeriets uträkning visar att den matematiska nyttan av reformen för Helsingfors är 0,03 procentenheter. Då kyrkskatten definieras med 0,05 procentenheters noggrannhet rekommenderas en sänkning endast där nyttan är större än så.

– Om vi skulle sänka från en till 0,95 procent skulle vi förlora rätt mycket i förhållande till det vi får nu, säger Silander.

Om skatteinkomsterna år 2023 hålls vid fjolårets nivå (81,6 miljoner euro) innebär det ett tillskott på 2,3 miljoner.

I Karleby har den kyrkliga samfälligheten redan beslutat att sänka kyrkskatten från 1,70 till 1,65 procent nästa år.

– Vi har haft överskott tre eller fyra år i rad. Om den ekonomiska basen är stabil är det varken lönt eller rätt att samla in mera pengar än vad man behöver, säger fullmäktiges ordförande Jukka Paananen i ÖT.

TEXT: Jan-Erik Andelin och Johan Sandberg


Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48