– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Elina Sagne-Ollikainen: "Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått här på jorden väl"

Personligt.

Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut.

– Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl.

25.5.2022 kl. 12:15

Elina Sagne-Ollikainen strålar av liv. Kanske har hon fått lyskraften av sin mamma?

– Min mamma Gunnel Rinne hade mycket energi. Hon gjorde mycket för sina medmänniskor. Det gav henne enormt mycket, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Mamman hade en väldig längtan efter Gud.

– Hon åkte till Senegal med Finska Missionssällskapet. Under den resan träffade hon min pappa och de gifte sig.

När Elinas storebror skulle födas kom hennes föräldrar till Finland.

– Jag tror att släkten vill ha det så, en förlossning är tryggare här.

När Elina var cirka två år gammal skilde föräldrarna sig.

Elina, hennes mamma och hennes syskon flyttade till Sjundeå. När Elina var tolv år insjuknade hennes mamma i cancer.

– Hon kämpade verkligen med sin sjukdom i många långa år.

När Elina var 23 dog hennes mamma. Hon var 62 år.



Foto: Christa Mickelsson


Den sista tiden vårdades hon på ett sjukhem i Stockholm, där hon hade bott i två år. Dagen innan hon dog var hennes bästa väninna på besök. De hade bett intensivt.

– När hennes väninna åkte hem sa hon att det finns en massa änglar i rummet. Den natten sov jag och mina syskon otroligt gott.

Gunnel dog under natten.

"Jag visste att hon var död när jag vaknade. Det var en väldigt fridfull död."

– Jag visste att hon var död när jag vaknade. Det var en väldigt fridfull död.

Men när Elina skulle börja bearbeta det som hade hänt blev det svårt.

– Mamma fanns inte längre. Vem skulle jag nu vända mig till? Jag visste innerst inne att hon, som var en innerligt troende kristen, var i himlen. Men min tro fick sig en törn.


Tvivlar du ännu?

– Nej, jag tvivlar inte mera, kanske på grund av allting som hände efteråt, säger Elina Sagne-Ollikainen.


”Är det Gunnel?”

Den 23-åriga Elina började planera begravningen tillsammans med sin syster och bror.

– Jag hade ingen aning om hur man sköter en begravning.

På den tiden fanns det fortsättningsvis telefonkataloger.

– Jag ringde en begravningsbyrå på Kungsholmen, på måfå. Kvinnan som svarade ställde en fråga: ”Är det Gunnel?” Jag blev helt chockad.

Först trodde hon att det fanns en logisk förklaring.

– Kanske hade sjukhuset samarbete med byrån? Men jag förstod sedan att kvinnan hade varit medlem i Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors, dit vi hörde. Hon hade hört att mamma var sjuk.

Pressen och stressen med att ordna en begravning var som bortblåst.

– Jag visste att kvinnan kommer att hjälpa oss.

"Jag visste att kvinnan kommer att hjälpa oss."

Att bli moderlös som 23-årig var inte lätt. Hennes pappa bodde fortfarande i Finland. Några år efter att hennes mamma gick bort fick Elina och hennes pappa en närmare relation.

– Men jag tänkte att det var den enda vägen ut. Mamma var så sjuk så länge, hon kämpade verkligen i många långa år. När hon dog slapp hon sitt lidande.

Elina minns att hennes mamma på sin dödsbädd sa: ”Det gör sedan riktigt ont att föda barn.”

– Och förstås hade hon rätt. Hon tänkte säkert på mig, och på att hon inte skulle finnas kvar för att säga det.


Foto: Christa Mickelsson

Elina och hennes man har två barn.

– Liksom min mamma upplevde att det var viktigt att jag och mina syskon fick en kristen uppfostran, är det viktigt för mig att mina söner får en kristen uppfostran.

Vad tar du med dig av hennes andliga arv?

– Jag är glad över att jag har en tro som ger mig känslan av att det finns hopp. Och att vi människor har en möjlighet att förändra saker omkring oss. Vi kan stärka kärleken och stärka medkänslan för våra medmänniskor. Den grunden har jag fått av min mamma. Och när har jag har haft det som tyngst har Gud hjälpt mig.



Vad är det viktigaste som du vill lära dina barn?

– Någonting som är viktigt för mig, som jag faktiskt upplever att de redan har lärt sig, är respekten för andra människor, omtänksamheten och hjälpsamheten.



Foto: Christa Mickelsson


Vi måste agera!

Elinas mamma sa tidigt: ”Elina, du har en stark känsla för rätt och fel.”

– Det har jag tänkt på mycket som vuxen. Om det är någonting som är fel så måste vi agera!

Hon inledde sin politiska bana i riksdagsvalet 2019.

Länge arbetade hon för FDUV, en intresseorganisation för personer med funktionsvariationer.

– Jag kände en frustration över att vårt samhälle inte förändras så fort som jag ville. Därför gick jag med i politiken. En fråga som jag tycker är väldigt viktig är delaktighet. Det är så viktigt att vi kan vara delaktiga i våra egna liv! Jag upplever att det fattas kunskap i vårt samhälle.

Vi har alla en uppgift. Ibland kan det vara svårt att hitta den. Men jag tror inte det är en slump att vi är här.

Hennes slogan i valet 2019 var ”Alla behövs”.

– Det är någonting som jag har fått med mig från min kristna uppfostran. Jag tror att det finns en plats för oss alla. Vi har alla en uppgift. Ibland kan det vara svårt att hitta den. Men jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla.

Christa Mickelsson


Rätten för vårdpersonal att vägra utföra abort kolliderar juridiskt med kvinnors rätt till abort. Det här säger Johannes Heikkonen som specialiserat sig på frågor om religions- och samvetsfrihet i relation till jämställdhet. 16.8.2013 kl. 12:31

Grundstenen i Eva S. Lassus-Paavolainens liv är att vara delaktig i och påverka det samhälle hon lever i. Genom sitt mångåriga arbete inom vården av missbrukare har hon haft möjlighet att hjälpa en utsatt grupp som sällan gör sin röst hörd och som få ser. 16.8.2013 kl. 09:45

Bakom en hög mur och en smal ingångsdörr hittar vi en mosaikfylld skönhet. I KP:s serie om tidiga kyrkor i Rom har vi kommit till Santa Prassede. 12.8.2013 kl. 10:51

En separation, en frånvarande pappa och fyra barn som hoppas att han ska återvända hem igen. Monica Vikström-Jokelas allvarliga komedi för barn fick bidrag av Kyrkans mediestiftelse. 11.8.2013 kl. 12:00

Kan korttidsmission verkligen göra skillnad? Det är svårt att säga vad frukten slutligen är. Men då vi mött ungdomar som röker marijuana, längtar efter kärlek och vill möta Gud förstår vi att det spelat roll att vi har gått fram och talat med dem. 10.8.2013 kl. 12:00

Henrik Stenbäck har jobbat som journalist i drygt 30 år. Han har rapporterat från riksdagen och granskat politiken på nära håll. Nu stiger han över staketet och tar plats på andra sidan. I höst inleder han jobbet som den Svenska riksdagsgruppens generalsekreterare. 9.8.2013 kl. 09:55

Bibeln är mångbottnad, tycker Tom Emaus, som finner tröst och glädje i den. 8.8.2013 kl. 15:08

Det råder en ganska stor okunskap när folk ofta felaktigt talar om en statskyrka, säger notarie Clas Abrahamsson som menar att kyrka och stat i princip redan är åtskilda. 8.8.2013 kl. 10:03

En konstupplevelse i stillhet och natur är ledord när församlingarna i Lovisa och Pernå omarbetar traditionen med pilgrimsvandring. Resan rör sig mellan det estetiska och heliga – både bland amatörer och proffs. 4.8.2013 kl. 12:00

Pavel Taska blev kristen på allvar då han var tonåring. Sedan dess har han vuxit allt djupare in i sin tro. Att arbeta med ungdomar i Ostrava i Tjeckien beskriver han som både utmanande och fantastiskt. 3.8.2013 kl. 12:00

Ord ligger henne varmt om hjärtat. Hon både diktar och bloggar och upplever en tid av omställning i sitt liv. 2.8.2013 kl. 13:12

Kyrkans ungdoms sommarläger i Pieksämäki samlade dryga 800 deltagare. Men för att göra ett läger möjligt krävs det en massiv insats av frivilliga. Frivilliga som med ett leende på läpparna ställer upp bakom kulisserna. 1.8.2013 kl. 15:01

Sedan ett halvt sekel tillbaka har Svenska Lutherska Evangeliföreningen skickat ut missionärer till Afrika. Men missionsverksamheten handlar inte längre bara om evangelisering och undervisning. 2.8.2013 kl. 10:45

I kölvattnet av inrikesminister Päivi Räsänens tal på folkmissionsdagarna tidigare i juli visar debatten om vem som får säga vad inga tecken på att avta. 1.8.2013 kl. 18:00

Den här kyrkan kan man läsa som en historiebok, lager för lager. Det är San Clemente som står i tur i KP:s serie om tidiga kristna kyrkor i Rom. 22.7.2013 kl. 11:55

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35