Säsongen på Svartholmen inleds på fadderdagen den 5 juni. Här kan man gå på pilgrimsvandring i naturen, titta på djur, eller bara njuta av sommaren.

Svartholmen inbjuder till lugn

Svartholmen.

Sydväst om Fölisön ligger natursköna Svartholmen, som ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet. Holmen är liten men mångsidig och erbjuder både stillhet och aktivitet för alla åldrar.

25.5.2022 kl. 06:00

Det är en dimmig dag på Svartholmen. Förberedelserna är i full gång inför sommarsäsongen som står runt hörnet.

– Det är egentligen ganska bra att komma hit en sådan här dag. Då det är mulet och regnigt är det ofta mindre folk här och man kan lättare hitta till stillheten, säger Anu Rask som i sommar är verksamhetskoordinator på holmen.

Till Svartholmen tar man sig med färja som går från Edesvikens brygga. Trots att holmen ifjol firade 90 år av verksamhet har den ändå förblivit något gömd för allmänheten.

Sommarens verksamhetskoordinator Anu Rask. Hon riktar en särskild inbjudan till Helsingforsbor att komma och besöka Svartholmen. Foto: Johan Myrskog.

– Svartholmen är en av Helsingfors dolda pärlor. Jag vet inte riktigt varför den ännu är så okänd för många. Vi försöker alltid lyfta fram att vi finns men det kommer ändå som en överraskning för många, säger Rask.
Holmen öppnar på Fadderdagen den 5 juni. Den dagen är färjan till holmen gratis och det finns mycket program för såväl barn som vuxna.

– Fadderdagen är en nationell händelse och i Helsingfors koncentreras programmet ganska långt till Svartholmen. Här finns väldigt mycket kul för barnfamiljer. Vi har bland annat en lekplats och en simstrand och så ordnas det både musikprogram och teaterföreställningar under sommaren, berättar Rask.

– Dessutom har vi både höns, ankor och får som man kan titta på.

Pilgrimsvandring i naturen

Till en av Svartholmens huvudsakliga aktiviteter hör vandring på pilgrimsrutten som består av 12 stationer på själva holmen och intilliggande Hästholmen.

– Den ska i år översättas till både svenska och engelska och man kan om man vill gå pilgrimsrutten antingen med häften eller via en app, berättar Maria Repo-Rostedt som både varit och kommer att vara engagerad på Svartholmen i sommar.

– Det finns också en pilgrimsrutt för barn, som egentligen är samma rutt men utan app. Vi vill gärna ge möjlighet till lite mindre skärmtid ifall somliga upplever sig behöva det så därför kör vi med häften för barnen.

Den 12 juni ordnas en tvåspråkig öppningsgudstjänst i kapellet som Repo-Rostedt medverkar i.

– Det kommer att bli en vandringsgudstjänst längs med pilgrimsrutten och så firar vi nattvard i kapellet efteråt.

Pilgrimsvandringen består av 12 stationer i naturen där man kan stilla sig. Foto: Johan Myrskog

Anu Rask betonar att vem som helst också är välkommen att talkoarbeta på holmen om man så önskar.

– Till exempel har vi lanserat ”krattmeditation”, där man får komma och hjälpa till och hitta vila i enkelt gårdsarbete. Det är bara att kontakta oss och anmäla sig.

– Jag vill också gärna lyfta fram att vi har andakter kl. 14 varje dag i kapellet och på söndagar firar vi mässa, också kl. 14, om man vill komma och stilla sig.

Pilgrimsvandringen blir från och med i år trespråkig. Foto: Johan Myrskog

Betonar de lokala framom massorna

Svartholmen är ingen stor holme och resurserna är förhållandevis små. Det finns en lunchrestaurang på holmen, men alla större grupper behöver anmälas på förhand för att säkerställa att det finns tillräckligt med mat.

– Stora turistskockar är inte riktigt Svartholmens anda, det finns helt enkelt inte infrastruktur och kapacitet för det. Snarare vill jag vända mig särskilt till Helsingforsbor och uppmana dem att komma och besöka oss. Det är lätt att komma hit till en miljö som är väldigt annorlunda från storstaden.

Rask berättar att en del brukar komma med egna båtar eller kanoter och lägger till i gästhamnen.

– Nytt för i år är också ett företag som hyr ut både kanoter och sup-brädor.

Johan Myrskog


KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54