Säsongen på Svartholmen inleds på fadderdagen den 5 juni. Här kan man gå på pilgrimsvandring i naturen, titta på djur, eller bara njuta av sommaren.

Svartholmen inbjuder till lugn

Svartholmen.

Sydväst om Fölisön ligger natursköna Svartholmen, som ägs av Helsingfors kyrkliga samfällighet. Holmen är liten men mångsidig och erbjuder både stillhet och aktivitet för alla åldrar.

25.5.2022 kl. 06:00

Det är en dimmig dag på Svartholmen. Förberedelserna är i full gång inför sommarsäsongen som står runt hörnet.

– Det är egentligen ganska bra att komma hit en sådan här dag. Då det är mulet och regnigt är det ofta mindre folk här och man kan lättare hitta till stillheten, säger Anu Rask som i sommar är verksamhetskoordinator på holmen.

Till Svartholmen tar man sig med färja som går från Edesvikens brygga. Trots att holmen ifjol firade 90 år av verksamhet har den ändå förblivit något gömd för allmänheten.

Sommarens verksamhetskoordinator Anu Rask. Hon riktar en särskild inbjudan till Helsingforsbor att komma och besöka Svartholmen. Foto: Johan Myrskog.

– Svartholmen är en av Helsingfors dolda pärlor. Jag vet inte riktigt varför den ännu är så okänd för många. Vi försöker alltid lyfta fram att vi finns men det kommer ändå som en överraskning för många, säger Rask.
Holmen öppnar på Fadderdagen den 5 juni. Den dagen är färjan till holmen gratis och det finns mycket program för såväl barn som vuxna.

– Fadderdagen är en nationell händelse och i Helsingfors koncentreras programmet ganska långt till Svartholmen. Här finns väldigt mycket kul för barnfamiljer. Vi har bland annat en lekplats och en simstrand och så ordnas det både musikprogram och teaterföreställningar under sommaren, berättar Rask.

– Dessutom har vi både höns, ankor och får som man kan titta på.

Pilgrimsvandring i naturen

Till en av Svartholmens huvudsakliga aktiviteter hör vandring på pilgrimsrutten som består av 12 stationer på själva holmen och intilliggande Hästholmen.

– Den ska i år översättas till både svenska och engelska och man kan om man vill gå pilgrimsrutten antingen med häften eller via en app, berättar Maria Repo-Rostedt som både varit och kommer att vara engagerad på Svartholmen i sommar.

– Det finns också en pilgrimsrutt för barn, som egentligen är samma rutt men utan app. Vi vill gärna ge möjlighet till lite mindre skärmtid ifall somliga upplever sig behöva det så därför kör vi med häften för barnen.

Den 12 juni ordnas en tvåspråkig öppningsgudstjänst i kapellet som Repo-Rostedt medverkar i.

– Det kommer att bli en vandringsgudstjänst längs med pilgrimsrutten och så firar vi nattvard i kapellet efteråt.

Pilgrimsvandringen består av 12 stationer i naturen där man kan stilla sig. Foto: Johan Myrskog

Anu Rask betonar att vem som helst också är välkommen att talkoarbeta på holmen om man så önskar.

– Till exempel har vi lanserat ”krattmeditation”, där man får komma och hjälpa till och hitta vila i enkelt gårdsarbete. Det är bara att kontakta oss och anmäla sig.

– Jag vill också gärna lyfta fram att vi har andakter kl. 14 varje dag i kapellet och på söndagar firar vi mässa, också kl. 14, om man vill komma och stilla sig.

Pilgrimsvandringen blir från och med i år trespråkig. Foto: Johan Myrskog

Betonar de lokala framom massorna

Svartholmen är ingen stor holme och resurserna är förhållandevis små. Det finns en lunchrestaurang på holmen, men alla större grupper behöver anmälas på förhand för att säkerställa att det finns tillräckligt med mat.

– Stora turistskockar är inte riktigt Svartholmens anda, det finns helt enkelt inte infrastruktur och kapacitet för det. Snarare vill jag vända mig särskilt till Helsingforsbor och uppmana dem att komma och besöka oss. Det är lätt att komma hit till en miljö som är väldigt annorlunda från storstaden.

Rask berättar att en del brukar komma med egna båtar eller kanoter och lägger till i gästhamnen.

– Nytt för i år är också ett företag som hyr ut både kanoter och sup-brädor.

Johan Myrskog


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54