– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

Också barnhemsbarn och funktionshindrade flyr kriget – kyrkan i Vanda har gett 57 ukrainare med specialbehov ett hem

KRIGET I UKRAINA.

Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om.

20.5.2022 kl. 12:38

– Församlingarna i Vanda äger investeringsbostäder. Och vi beslöt rätt tidigt att utrusta och inreda sådana för flyktingar från Ukraina. Vi tog också ett principbeslut att de är för dem som har special­behov, ett kognitivt funktionshinder, syn- eller hörselhinder, eller är i någon annan speciell situation.

Diakonichefen Katri Valve i samfälligheten i Vanda har sedan kriget i Ukraina och flyktingströmmarna bröt ut varit med om att skapa nya hem för 57 ukrainare.

– Behovet av bostäder var ofantligt stort och nu har vi inga flera, säger hon.

I slutet av april hade hon lyckats frigöra 13 bostäder till ukrainska familjers förfogande.

Finländarna i gemen har också som aldrig förr ställt upp och hjälpt. Nätverk, tillfälliga organisationer och ibland bara Facebookgrupper finns till för dem som flyr Ukraina. En del har rest ner till den ukrainska gränsen för att hämta flyktingar till Finland med buss.

– Och ibland kan det finnas någon som har engagerat sig till exempel för ett ukrainskt specialbarn och sedan tar kontakt med mig.

Samarbete över församlingsgränserna

Vandaförsamlingarnas bostäder ligger också i Helsingfors, så diakoniarbetare i olika församlingar i huvudstadsregionen har fått samarbeta.

– De lokala diakoniarbetarna har gjort ett jättejobb med att hjälpa dem som flyttat in till rätta, efter att vi har basutrustat och inrett bostäderna, säger Katri Valve.

Vandakyrkan har också samarbetat med andra fristående kristna organisationer kring Fagersta kapell i östra Vanda – en ut­range­rad kyrka som en företagare 2018 köpte och lät renovera.

– Det har varit en verklig lyckospark, eftersom där nu råkade verka en ukrainskfödd pastor i en av gemenskaperna i huset, säger Katri Valve.

Med en ganska strikt sållning har Vanda­församlingarna nu fokus på dem som kan ha allra svårast att klara sig på på egen hand i det nya landet. Med ett funktionshinder, eller som ett evakuerat barnhemsbarn, kan vägen till att bli riktigt hemma i Finland vara lång.

– För många kommer det att dröja länge in­nan de kan åka tillbaka. Även om krigstillståndet tar slut så kommer återuppbyggnaden i Ukraina att ta tid, säger Katri Valve.

Församlingarna backar upp frivilliga som hjälper

Bland de rutinerade diakoniarbetarna tar Vandaförsamlingarna också rollen att stöda också de många frivilliga som nu hjälper.

– Vi jobbar med att höja krisberedskapen hos dem. De två första månaderna går det ofta ganska bra med de nya ukrainska vännerna, men sedan börjar flyktingarnas krigstrauman och annan ångest komma till ytan. Då kommer frågorna om vad som egentligen har hänt en, eller vad det till slut ska bli av ens framtid.

– Och då är de här människorna därute i vanliga finländska hem och mår dåligt, och det kan bli tungt för alla parter. Då behöver vi kunna stöda.

Att också bygga upp gemenskaper där ukrainarna känner sig hemma i sitt eget språk, egen kultur och bland eget landsfolk med liknande upplevelser blir också viktigt.

Också den ortodoxa kyrkan som är många ukrainares andliga hem behöver finnas med. Den evangelisk-lutherska kyrkan samarbetar gärna för att hjälpa till.

– Vi har ganska bra staber för det, säger Katri Valve.

Jan-Erik Andelin


ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33