På fritiden lyssnar Niels Burgmann gärna på rockmusik, särskilt i tåget eller på gymmet.

Musiken beskriver känslor

KOMPOSITÖR.

Matteus församlings kantor Niels Burgmann har sysslat med musik sedan unga år. Han skriver också egen musik och inspireras av både texter och andra former av konst.

11.5.2022 kl. 06:00

– Musiken har nog varit med mig ända från början. Min pappa var orgelbyggare, vilket gjorde att vi alltid hade huset fullt med olika instrument som jag tyckte om att testa. Min mamma utbildade sig senare till kantor och i något skede konstaterade hon att det är lika bra att jag får ta lektioner då jag ändå håller på och spelar hela tiden.

Niels Burgmann är född i Tyskland och uppvuxen i Sverige. Efter att ha tagit organistexamen i Sverige ville han studera vidare och valet föll på Sibelius-A kademin i Helsingfors. Nu jobbar han sedan flera år tillbaka som kantor i Matteus församling.

– Det var i tonåren som jag blev seriös med att spela musik, men jag började studera musik först senare. Jag tyckte både om klassisk musik och rockmusik, vilket utgjorde en god musikalisk balans. Min orgellärare talade varmt om kantorsyrket och det var väl en av orsakerna som ledde in mig på kyrkomusik.

Behöver vara nyfiken och flexibel

Niels Burgmann betonar att en god musiker inte nödvändigtvis är en musiker som aldrig gör några fel.

– En god musiker är den som kan reda upp alla fel hen gör, säger han med ett skratt.

Han beskriver en god kantor som någon som är både flexibel och som kan tänka utanför sina egna preferenser och referensramar.

– Alla kantorer har inte lyxen att ha kolleger, vilket gör att det kan vara ganska krävande att göra allt själv. Då är det bra att vara nyfiken på både människor och musik och att våga prova på det som kanske känns lite obekvämt. Vi som har inflytande behöver vara lyhörda för vad för slags musik församlingsborna behöver.

Han tänker att kyrkomusiken i framtiden på många sätt kommer att utformas på olika sätt på olika lokala plan.

– Det finns utrymme för väldigt olika slags musik. Det som kantorer kanske behöver akta sig för i framtiden är att glömma bort sådan musik som inte tilltalar alla. Samtidigt som jag också tror att det är bra att våga vara självkritisk och pragmatisk och ställa sig frågan, till exempel inför nästa psalmbok: vilka sånger använder vi inte?

Förutom orgeln, den liturgiska och den klassiska musiken har Burgmann de senaste 15 åren även upptäckt en ”ny” identitet som körledare.

– Det är något jag trivs väldigt bra med. Förutom att det finns mycket, mycket bra körmusik så är det också en social gemenskap med en grupp människor som tillsammans får musiken att lyfta.

Inspireras av text och konst

Genom åren har Niels Burgmann också själv komponerat en del musik.

– Länge komponerade jag nästan bara körmusik, där jag känner till instrumenten bra och vet vad som fungerar och inte fungerar. Men mer och mer har jag också börjat komponera instrumentalmusik. Ju mer man gör det desto lättare faller bitarna på plats.

Han utgår gärna från någon text då han skriver, även om musiken skulle vara instrumental. Det är särskilt stämningen i en text han är ute efter.

– Texten är väldigt viktig för mig. Jag älskar också att gå på konstutställningar och inspireras mycket av olika former av konst. Det är hemskt lyxigt att vara kompositör i dagens läge där vilken musik som spelas och skrivs inte bestäms ovanifrån likt den gjordes på till exempel 1800-talet. Då var musiken kanske lite mer funktionell medan det i dagens läge är okej att både skriva traditionellt och att experimentera.

Han säger att den musik han lyssnar på inte nödvändigtvis är den musik han skriver själv.

– Då jag skriver blir det ofta klassisk musik i nutida, modernistisk stil medan jag lyssnar på musik som ofta är mer rockbetonad, sådant som jag vuxit upp med.

Vad betyder musiken för dig?

– Musik och text beskriver känslor och är ett sätt att fundera på livet och dess innehåll. Jag har svårt att tänka mig en tillvaro utan musik. Själv tror jag att jag behöver en ganska stor palett med olika stilar och stämningar. Musik blir ett sätt där jag kan uttrycka mig själv.


Du kan höra Niels Burgmann i Nordsjö kyrka den 7 juni som en del av öppningskonserten för festivalen Med metron till musiken.

Johan Myrskog


Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06