Barnverksamheten inom kyrkan drabbas nu oftast när församlingar väljer att samarbetsförhandla, säger man på kyrkfacket Kirkon alat.

Johannes församling samarbetsförhandlar – barnledarna utsatt yrkesgrupp när kyrkan sparar

SAMARBETSFÖRHANDLINGAR.

Löneräknarna. Barnledarna. Gravgrävarna. När kyrkan skär bland sina 19 000 anställda står de här yrkesgrupperna nu oftast med sina jobb under luppen.

26.4.2022 kl. 19:00

Sanna Kiiski med tre barn i skolåldern på Drumsö i Helsingfors blev överraskad och arg. Strax före påsk fick hon veta att Johannes församling från augusti 2023 lägger ner eftisverksamheten i Drumsö kyrka. Samma höst stängs också samma verk­samhet i innerstaden, i Kronohagen.

– Jag blev arg för Eftis har varit så viktigt för oss, säger hon.

Men det är mera för principen än för familjens egna behov just nu. I vår har Sanna Kiiskis yngsta, nioårigen, som sista i familjen vuxit ur eftisåldern.

– Vår familj är inte jättereligiös och för mig har det varit skönt att barnen har kunnat lära sig om den kristna tron i Eftis. De är inte medlemmar i kyrkan, och deras pappa har judiska rötter.

I församlingen, som driver eftisverksamheten i samarbete med Helsingfors stad, har kyrkoherde Johan Westerlund tidigare sagt till KP att församlingen ser sig om efter andra sätt att driva småbarnspedagogik.Som alternativ ser man nu på fritidsklubbar, familjeträffar eller dag- eller nattläger.

Men eftisplatser för 80 barn stryks. Och församlingen inleder samarbetsförhandlingar med sina fem barnledare. Medan de pågår som lagen föreskriver vill Johan Westerlund inte uttala sig om saken.

Först löneräknarna, sedan barnledarna

– Barnledarna är en grupp som nu verkar drabbas av sparmålen i kyrkan, säger verksamhetsledare Paula Aaltonen vid fackorganisationen Kirkon alat, som företräder 5 500 anställda inom kyrkor och religionssamfund i Finland.

Gravgrävarna rök först. Deras jobb började upphandlas. Löne- och medlemsbokföring centraliserades. Med det försvann jobb inom kansli och ekonomi.

Som fackboss betraktar Paula Aaltonen ändå kyrkorna som rätt så schysta arbetsgivare.

– Man gör ofta ett stort arbete för att hitta alternativ och andra arbetsuppgifter. Kyrkan handlar ju om människor, säger hon.

En församlingsenkät gjord av Kyrkostyrelsen visar också att över hälften av landets församlingar planerar att 2022 banta i personalkostnaderna. Men bara tre procent av dem räknar med direkta uppsägningar, säger Kyrkostyrelsens jurist för arbetsmarknadsfrågor Timo von Boehm.

– De största nedskärningarna verkar redan vara förbi, säger han.

"Jätteledsen" över prioriteringarna

På Drumsö ska Johannes församling i början av maj träffa ortsborna om nedskärningarna i dess närvaro i stadsdelen.

– Att lägga ner Eftis är det kortsiktigaste beslut jag har hört om länge. Skolan kan inte vara de enda som stöder barn och barnfamiljer i vardagen. Behövdes det inte en hel by för att uppfostra barn? För oss har Eftis varit den byn. Jag är evigt tacksam för det, säger Sanna Kiiski.

Mirva Sandén, sakkunnig vid KCSA (t.v) och Sanna Kiiski som är förälder på Drumsö är båda bestörta över sparplanerna i församlingen.


Vid Kyrkostyrelsens svenska central KCSA är Mirva Sandén, sakkunnig inom småbarnspedagogiken, också besviken ifall 80 barn försvinner ur kyrkans sfär i Johannes församling.

– Jag är oroad. Jag blev jätteledsen när jag hörde om planerna. Kyrkan måste ju komma nära människorna. En eftisledare kan bli en jätteviktig person för ett barn, det visar också forskningen, säger hon.

Mirva Sandén jobbar också med kyrkans projekt Stigen som stakar ut arbetet med barn och unga från 0 till 22 år. Medan diskussionen i församlingarna om dagis och eftis ofta går ut på att det kristna inslaget tonas ner i samspelet med det kommunala, ser hon det inte så.

– Det handlar ju om samarbete. Vi har en modell med "fyra korgar" som klart styr hur konfessionellt arbetet får vara. Alla som jobbar med barn och unga kan det här.

2 300 kyrkjobb är borta

Evangelisk-lutherska kyrkan hade hela 21 500 anställda i början av 2000-talet. Nu är siffran nere i 19 200.

I Helsingfors kyrkliga samfällighet pågår stora samarbetsförhandlingar om hela 90 av totalt 490 jobb.

Den riksomfattande Kyrkostyrelsen avslutade nyligen sina förhandlingar och sparade över 900 000 euro utan uppsägningar. I den svenska verksamheten lämnas två jobb tomma kring sociala medier och vuxenarbete, säger KCSA:s direktor Sixten Ekstrand.

Sanna Kiiski kunde inte träffas för intervju och har besvarat KP:s frågor per mejl.

Jan-Erik Andelin


Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29