Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

Folksjälen bär oss i vår sorg

KRIGET I UKRAINA.

Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss!

30.3.2022 kl. 06:00

– Nivån av energi just nu är otrolig. Alla vi ukrainare är nu ett och det enda mål vi har är att övervinna denna mardröm med vårt land och familj i väl behåll.

I skrivande stund är det 23 dagar sedan Ryssland anföll Ukraina. Stepan, som vi kallar honom i den här artikeln beskriver de senaste veckorna som en emotionell upplevelse.

– Först kom chocken och efter några dagar ilskan. Det är speciellt det hänsynslösa förstörandet av civil infrastruktur som väcker starka känslor. Det finns regler i krig men Ryssland respekterar inga sådana, de bombar sjukhus, skolor och daghem fastän de säger att de enbart riktar in sig på militär infrastruktur.

”Som hämtat ur en film”

Stepan är född och uppvuxen i Kiev men har bott i Finland snart tio år. Han kom hit i samband med Krimkrisen och protesterna på Majdantorget i Kiev 2014.

– Folk var trötta på korruptionen och oligarkväldet och ville ha något bättre. Men under de här protesterna dog cirka 100 personer på huvudtorget i Kiev och då insåg vi att något är riktigt fel. Inte långt därefter dök det upp gröna gubbar på Krimhalvön.

Stepan jämför situationen på Krim 2014 med läget om Åland plötsligt hade blivit ockuperat av en främmande makt.

– Alltihop var som hämtat ur en film. Det kändes orealistiskt.

För några veckor sedan då invasionen var ett faktum befann sig Stepans familj i Kiev då de hörde explosioner. Nyheterna hade under flera dagar förvarnat ukrainarna om att det kans ske men ändå var det svårt för befolkningen att tro på det.

– Det orsakade förstås en stor stress för mina föräldrar. Som tur hade de bensin i bilen och lyckades ganska snabbt ta sig ut ur staden med endast en kappsäck och kläderna på kroppen.

Stepan berättar att familjen har släktingar i Belarus och vänner i Ryssland.

– Det är första gången under min livstid jag upplever en konflikt så här nära. Det är helt otroligt att sådant här ännu kan ske under 2000-talet.

Hjälper på andra sätt

2014 ryckte många ukrainare in i armén. Stepan visste dock inom sig att hans uppgift var en annan. Intresset för film ledde honom till studier i Finland.

– Jag upplever att jag bättre tjänar mitt land genom att berätta historier som berör genom film. Jag har alltid velat arbeta med film och kan genom det åstadkomma mer än genom att använda vapen. I Finland har jag möjlighet att bidra med resurser och att engagera mig i frivilligorganisationer.

Han är väldigt medveten om den stora mängd flyktingar som strömmar in i övriga Europa från Ukraina och den hjälp som dessa behöver.

– Jag känner ett ansvar över att vara med och ta hand om de ukrainare som kommer till Finland. Jag vill också sprida kunskap om det som händer bland mina vänner i Europa. Den ryska desinformationen är utbredd och behöver motarbetas. Jag har valt min plats här.

En folksjäl som inte går att beskriva

Det största problemet för Ukraina just nu är enligt Stepan att landets luftrum är öppet för ryska plan. Den vägen har Ryssland möjlighet att skapa stor förödelse genom bomber och missiler.

– Det skulle underlätta för Ukraina om luftrumet skulle stängas. Jag förstår varför det inte skett eftersom det skulle leda till ett tredje världskrig. Samtidigt har vi sett att den ryska armén är trög och stundtals handfallen. Ukraina klarar sig utmärkt i landstrider men luftrummet är ett stort problem.

I skrivande stund har över 100 barn dött. De riktiga siffrorna är förmodligen högre. Det som händer i Mariupol beskriver Stepan som folkmord.

– Oavsett smärtan och förlusten har ukrainarna visat enhet och mod att stå upp för sitt eget land. Det här landet kommer inte att ge sig. Det är svårt att beskriva den ukrainska folksjälen. Det finns mycket positivitet, vänlighet och humor.

– Jag vet inte hur jag ska förklara det men folk hittar sätt att ta hand om varandra och till och med skämta. Sådant fördriver rädslan.

Stepan beskriver människors enhet i de mörkaste situationer som otrolig. Alla vet att de måste bidra med allt de kan.

– För många är Gud en tillflykt och trygghet. Vi har ett talesätt i Ukraina att lita på Gud men gör allt du kan i vardagen. Folk ber på morgonen att den här mardrömmen ska ta slut men efter det kavlar de upp ärmarna och gör vad de kan. Jag vet att vi kommer att klara det här.

Johan Myrskog


Teologi. Konfirmanderna i Danmark, Norge, Sverige och Finland speglar den kluvna nordiska lutherska kyrkligheten. 14.1.2011 kl. 00:00

Samhälle. I Helsingin Sanomats nekrolog över Eveline Fadayel framgår det att utvisade farmodern under tre månader fick fristad i Lintula kloster i Heinävesi, rapporterar Kotimaa24. 14.1.2011 kl. 00:00

Människa. Ann-Mari Audas-Willman har funderat på att bli präst sedan hon var liten. På söndag går den gamla drömmen i uppfyllelse. 14.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå överklagar inte bakläxan från Helsingfors förvaltningsdomstol i fråga om kyrkoherden i Mariehamn. 13.1.2011 kl. 00:00

Insändare. Odödlighet Bibeln NT1 Kor. 15:53 Det oförgängligamåste ikläda sig odödlighet (Sanningens Ande). 12.1.2011 kl. 00:00

Insändare. Odödlighet Bibeln NT1 Kor. 15:53 Det oförgängligamåste ikläda sig odödlighet (Sanningens Ande). 12.1.2011 kl. 00:00

Insändare. Poetiskt "Sanningens väg" Att gå Sanningens väg– rättfärdig –är en uråldrig sed  Rättfärdighetens vägenligt uråldrig sed,är överlevnadens väg,som för framåti evighet. Christer FG 12.1.2011 kl. 00:00

Insändare. Poetiskt "Sanningens väg" Att gå Sanningens väg– rättfärdig –är en uråldrig sed  Rättfärdighetens vägenligt uråldrig sed,är överlevnadens väg,som för framåti evighet. Christer FG 12.1.2011 kl. 00:00

Världen. Uppskattningsvis 33,0 procent av jordens befolkning är kristna år 2011. Av alla kristna utgör de romersk-katolska 49,2 procent. 12.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Åtta kollektändamål som fanns med år 2010 har slopats från kollektlistan för år 2011. Bra eller dåligt? 13.1.2011 kl. 00:00

Människa. – Jag tröttnar aldrig på synen av Domkyrkan som tornar upp sig över Senatstorget. Svarta vintermorgnar, ljusa sommartimmar. Den tysta, ännu mörka kyrkan och den gryende solen på himlen. Vyn är en energikälla i sig. 13.1.2011 kl. 00:00

Ledare. På nyårsnatten gick Rafah Toma i mässa i den syrisk-katolska kyrkan fem minuter hemifrån. På söndagen hittades hon mördad i sitt hem, och sörjs nu av släkt och vänner i både Irak och Sverige, berättar Svenska Kyrkans Tidning. 13.1.2011 kl. 00:00

Övriga. Datorsittandet och bristen på tänjningar efter gymnastiken började ta ut sin rätt och det var dags att besöka massören. Även om det kändes ordentligt i rygg och skuldror var det skönt att veta att knådandet gjorde gott åt alla ihopdragna muskler. Nöjd och glad skulle jag stiga upp från britsen och fortsätta dagen med att leta efter lite reakläder. 13.1.2011 kl. 00:00

Människa. Iris Virkkilä har hittat fyra grundströmningar i hur Kyrkpressens betraktelseskribenter talar om den kristna verkligheten. 12.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den här veckan väljer domkapitlet i Borgå mellan att låta Jan-Erik Karlström återgå till sin tjänst som kyrkoherde i Mariehamn eller att föra ärendet vidare till Högsta förvaltningsdomstolen HFD. 11.1.2011 kl. 00:00

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59