Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

Folksjälen bär oss i vår sorg

KRIGET I UKRAINA.

Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss!

30.3.2022 kl. 06:00

– Nivån av energi just nu är otrolig. Alla vi ukrainare är nu ett och det enda mål vi har är att övervinna denna mardröm med vårt land och familj i väl behåll.

I skrivande stund är det 23 dagar sedan Ryssland anföll Ukraina. Stepan, som vi kallar honom i den här artikeln beskriver de senaste veckorna som en emotionell upplevelse.

– Först kom chocken och efter några dagar ilskan. Det är speciellt det hänsynslösa förstörandet av civil infrastruktur som väcker starka känslor. Det finns regler i krig men Ryssland respekterar inga sådana, de bombar sjukhus, skolor och daghem fastän de säger att de enbart riktar in sig på militär infrastruktur.

”Som hämtat ur en film”

Stepan är född och uppvuxen i Kiev men har bott i Finland snart tio år. Han kom hit i samband med Krimkrisen och protesterna på Majdantorget i Kiev 2014.

– Folk var trötta på korruptionen och oligarkväldet och ville ha något bättre. Men under de här protesterna dog cirka 100 personer på huvudtorget i Kiev och då insåg vi att något är riktigt fel. Inte långt därefter dök det upp gröna gubbar på Krimhalvön.

Stepan jämför situationen på Krim 2014 med läget om Åland plötsligt hade blivit ockuperat av en främmande makt.

– Alltihop var som hämtat ur en film. Det kändes orealistiskt.

För några veckor sedan då invasionen var ett faktum befann sig Stepans familj i Kiev då de hörde explosioner. Nyheterna hade under flera dagar förvarnat ukrainarna om att det kans ske men ändå var det svårt för befolkningen att tro på det.

– Det orsakade förstås en stor stress för mina föräldrar. Som tur hade de bensin i bilen och lyckades ganska snabbt ta sig ut ur staden med endast en kappsäck och kläderna på kroppen.

Stepan berättar att familjen har släktingar i Belarus och vänner i Ryssland.

– Det är första gången under min livstid jag upplever en konflikt så här nära. Det är helt otroligt att sådant här ännu kan ske under 2000-talet.

Hjälper på andra sätt

2014 ryckte många ukrainare in i armén. Stepan visste dock inom sig att hans uppgift var en annan. Intresset för film ledde honom till studier i Finland.

– Jag upplever att jag bättre tjänar mitt land genom att berätta historier som berör genom film. Jag har alltid velat arbeta med film och kan genom det åstadkomma mer än genom att använda vapen. I Finland har jag möjlighet att bidra med resurser och att engagera mig i frivilligorganisationer.

Han är väldigt medveten om den stora mängd flyktingar som strömmar in i övriga Europa från Ukraina och den hjälp som dessa behöver.

– Jag känner ett ansvar över att vara med och ta hand om de ukrainare som kommer till Finland. Jag vill också sprida kunskap om det som händer bland mina vänner i Europa. Den ryska desinformationen är utbredd och behöver motarbetas. Jag har valt min plats här.

En folksjäl som inte går att beskriva

Det största problemet för Ukraina just nu är enligt Stepan att landets luftrum är öppet för ryska plan. Den vägen har Ryssland möjlighet att skapa stor förödelse genom bomber och missiler.

– Det skulle underlätta för Ukraina om luftrumet skulle stängas. Jag förstår varför det inte skett eftersom det skulle leda till ett tredje världskrig. Samtidigt har vi sett att den ryska armén är trög och stundtals handfallen. Ukraina klarar sig utmärkt i landstrider men luftrummet är ett stort problem.

I skrivande stund har över 100 barn dött. De riktiga siffrorna är förmodligen högre. Det som händer i Mariupol beskriver Stepan som folkmord.

– Oavsett smärtan och förlusten har ukrainarna visat enhet och mod att stå upp för sitt eget land. Det här landet kommer inte att ge sig. Det är svårt att beskriva den ukrainska folksjälen. Det finns mycket positivitet, vänlighet och humor.

– Jag vet inte hur jag ska förklara det men folk hittar sätt att ta hand om varandra och till och med skämta. Sådant fördriver rädslan.

Stepan beskriver människors enhet i de mörkaste situationer som otrolig. Alla vet att de måste bidra med allt de kan.

– För många är Gud en tillflykt och trygghet. Vi har ett talesätt i Ukraina att lita på Gud men gör allt du kan i vardagen. Folk ber på morgonen att den här mardrömmen ska ta slut men efter det kavlar de upp ärmarna och gör vad de kan. Jag vet att vi kommer att klara det här.

Johan Myrskog


enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19