I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

De tänder ett ljus för varje liv som har slocknat som ett resultat av Rysslands olagliga invasion av Ukraina

Ukraina.

Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker.

28.2.2022 kl. 19:36

– Vi måste visa för Ryssland, för ryska ambassaden, för världen, kalla fakta om de dödstal som den här tragedin handlar om. Putin har blod på händerna och världen kommer att hålla honom ansvarig, säger Rabbe Tiainen.

– Nyheten om Rysslands aggression mot sitt grannland berör oss alla ganska starkt. Jag ville engagera mig personligen.

Upprinnelsen till Rabbe Tiainens engagemang var att han kände att han måste säga ifrån.

– Då blev mitt sätt att rita karikatyrerna av Putin som jag demonstrerade med utanför ryska ambassaden när läget inte var fullt så allvarligt som det är nu.

När kriget bröt ut kom Rabbe Tiainens vän och kollega Anders Hedman med idén att tända ett ljus för varje dödsoffer utanför den ryska ambassaden.

– Ljusen kan stå runt hela kvarteret om det så krävs.


På plakatet står det antal offer på fyra språk. Foto: Christa Mickelsson



I lördags tillverkade de en stor skylt på två och en halv meter. På skylten finns det två kors som illustrerar allvaret i situationen. Ett kors är det ortodoxa korset och det andra är det västliga korset.

– Vi vill vara tydliga med att vi inkluderar alla offer. De ryska soldaterna är också offer i den här konflikten. Den ryska ledningen måste konfronteras med de siffrorna. Det lever i en alternativ verklighet. Så vitt jag har förstått så rapporteras inte dödsoffren i Ryssland, de döljs.

Uppskattningsvis handlar det om mellan 1500 och 4500 döda ryska soldater. Det ukrainska offren är 600–700 personer, tillsvidare. Skylten uppdateras kontinuerligt med antal antalet offer.

– På plakatet finns också dödssiffrorna från den tid då Ryssland invaderade Krim år 2014. Det kriget har pågått i åtta år, och dödssiffrorna är 13 300.

Rabbe Tiainen and Anders Hedman tar sina uppgifter från Wikipedia-sidan “Förluster i det rysk-ukrainska kriget”. Källan till den sidan är Förenta nationerna.


Helt andra regler som gäller innanför staketet

Demonstrationsrätten är väldigt bred i västländerna och i Finland.

– Det har blivit väldigt tydligt för mig att när jag står där framför staketet till Rysslands ambassad är det helt andra regler som gäller innanför staketet.

– Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap. När vi samlas kring till exempel en demonstration får vi utlopp för sina känslor. Det tycker jag är väldigt viktigt.

"Många ondgör sig över världsläget, men samtidigt är det är det ändå värmande, uppmuntrande gemenskap."



– Man får gärna bidra med egna ljus, säger Rabbe Tiainen. Eftersom ljusen inte kan vara kvar över natten samlar vi in dem mot kvällen och tänder dem på nytt nästa kväll. På så sätt är målsättningen att vi får fler och fler ljus för varje dag som går. Vi tänder ljusen vanligtvis kring kl 18 varje kväll.



– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen, berättar Rabbe Tiainen om sin farfar.


Rabbe Tiainen berättar att det var speciellt berörande när en tonårskille kom till demonstrationen med sin kompis.

– Han tog av sig mössan och stod där en stund. Han berättade att han fyller snart 18 år, och om kriget fortsätta på det här sättet kommer han att resa som frivillig soldat i Ukraina. Jag kände en ömhet för honom, men också en oro att han inte gör någonting tokigt. Men det positiva engagemanget, samhörigheten och identifikationen hade berört också honom.

Rabbe Tiainens farfar var också i kriget för 70 år sedan.

– Jag var så liten att jag inte hade en relation till honom. Men han skrev en bok så släkten skulle få läsa vad han gått genom.

Han beskrev hur han växte upp i Karelen i i närheten av Sordavala, den del av Karelen som idag är Ryssland. Han blev tvungen att fly och familjen flyttade längre in i Finland. Sen kom han till det svenska Österbotten och gifte in sig i en helt svenskspråkig släkt.

– Jag kan på något sätt identifiera mig med honom i den här situationen.



Du är själv är kristen. Vad betyder det för dig i den här situationen?

– Det betyder mycket. Jag har fått hela min värdegrund och människosyn från från den kristna tron. Vårt samhälle med fri demokrati är byggt på kristna värderingar om mänsklig jämlikhet.



Christa Mickelsson


kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum beviljade i augusti understöd på sammanlagt en miljon euro till byggnadsprojekt i församlingarna. 26.8.2021 kl. 13:33

LIVSBERÄTTELSE. Ända sedan hon som barn satt under bordet och lyssnade på de vuxna som pratade har Katarina Vestersund fascinerats av människomöten. Att möta människor är just det hon får göra idag trots att planerna på att bli diakonissa kom av sig. 21.8.2021 kl. 06:50

LIVSVÄGAR. – Den här vägen valde mig. Edgar Vickström har varit bankdirektör, stadsdirektör och vice vd på en stor koncern. Nu är han 60 år och nyligen prästvigd. 19.8.2021 kl. 17:46

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21