Vi ska inte servera lätta lösningar, ändå framhålla tro och hopp, säger Mats Fontell.

Borgåungdomar pratade om kriget: "Jag undrar hur min spelkompis i Ukraina har det"

ungdomar.

Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå.

25.2.2022 kl. 11:39

Under ungdomssamlingen på torsdag kväll var alla medvetna om vad som pågår i Ukraina, berättar ungdomsarbetsledare Mats Fontell i Borgå domkyrkoförsamling.

Ungdomarna är överens om att kriget är djupt grymt och orättvist, speciellt då hem förstörs och familjer skadas, splittras och dör. De sa också att kriget är skrämmande, men att det ändå känns rätt avlägset och att de därför inte känner sig rädda eller oroliga för sin egen säkerhet.

Ungdomarna kommenterade så här:

– Jag har en vän i Ukraina och hennes familj får nu söka sig till bombskydd när sirenerna tjuter. Det känns väldigt skrämmande.
Julia 15 år

– Jag känner mig stressad över att det genom alla kanaler, såsom sociala medier, sprutar ut skräckinjagande nyheter och bilder om Ukraina. Det gör en jättestressad.
Jenny 16 år

– Jag har en spelkompis på nätet från Ukraina. Jag undrar hur han har det.
Anonym

– Jag tänker på min bror som är i armén och känner frustration och ångest över krigets hemskheter. Det känns för stort att greppa den hotfulla situationen.
Linn, abiturient

– Just då vi börjar se ljus i tunneln efter coronapandemin så bryter det här ut.
Lisa 15 år

– Jag skulle gärna åka dit och hjälpa till med att försvara Ukraina.
Wilhelm, 18 år, som snart ska rycka in i armén.

Lever ändå i sin egen tillvaro

Trots frågor och en viss oro så är Mats Fontells erfarenhet att ungdomar överlag fokuserar mer på det som finns närmast.

De lever vidare rätt obekymrade.

– Ibland blir man förvånad över hur ungdomar ändå lever i sin egen tillvaro. Det som de oroar sig för ligger mycket närmare dem än en världskris. De lever vidare rätt obekymrade, det är min uppfattning. Och det är inget jag lägger ungdomarna till last, utan det är så mycket som ligger på ytan i en ung människas liv, det finns så många saker de kämpar med, sådant som berör hemmet och vänner till exempel.

En del oroar sig också för mer världsomfattande saker.

– Det märker man i och med klimatångesten till exempel.

– Graden av oro hänger också ihop med hur mycket man pratar hemma.

Han frågar sig hur stor kapaciteten till ytterligare oro är efter två år med pandemin.

Han anser att det är viktigt att inte utgå ifrån att unga är informerade och rädda när det kommer till det aktuella läget.

– Det är bättre att kanske informera lite, fråga om de hört om krisen och vad de tänker om den.

Ska man som vuxen visa sin egen oro eller spela lugn?

– Man ska inte spela något, utan verkligen, i alla situationer jag kan komma på, vara öppen och ärlig: nu pågår detta och jag är orolig. Men berätta också varför du är orolig, och koppla ihop det med att du vill tro och be och hoppas. Jag tror det är viktigt att öppet signalera vad som är vårt hopp, utan att för den skull göra det fromt.

I sådana här situationer har han saker han gärna vill förmedla till ungdomar.

När allt är lugnt i vårt liv tenderar vi att glömma det väsentliga: att vi alltid får lita på Gud.

– När allt är lugnt i vårt liv tenderar vi att glömma det väsentliga: att vi alltid får lita på Gud. Vi får också minnas det som står i Bibeln om att det ständigt kommer att finnas oro och strider i världen och att folk kommer att resa sig mot folk. Poängen är: Vi behöver inte vara rädda. Hur världen än vänder sig får vi leva i Guds beskydd. Det är vårt viktigaste budskap. Men vi ska inte heller servera lätta lösningar. Våra redskap är att vi får be och tro att Gud är den som har läget under kontroll. Det behöver vi alla bli påminda om.

Hur hanterar du själv en existentiell ångest över sådant vi inte kan påverka och en rädsla som är svår att dela upp i mindre bitar?

– Till min natur är jag inte en grubblare, och det tackar jag Gud för, för det vet jag att många är. Jag följer med nyheter och händelser, men min strävan är att, utan att blunda för vad som pågår, leva i en förtröstan till att livet är i Guds händer. Jag försöker tänka att i dag ser det ut så här och jag gör vad jag förmår och har möjlighet till nu.

– Luther har ju tillskrivits citatet: Även om jorden går under i morgon planterar jag i dag mitt äppelträd. Det citatet är en bra ledstjärna, också för ungdomarna. De måste också få tro på att det har en framtid.

Ulrika Hansson


BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum beviljade i augusti understöd på sammanlagt en miljon euro till byggnadsprojekt i församlingarna. 26.8.2021 kl. 13:33

LIVSBERÄTTELSE. Ända sedan hon som barn satt under bordet och lyssnade på de vuxna som pratade har Katarina Vestersund fascinerats av människomöten. Att möta människor är just det hon får göra idag trots att planerna på att bli diakonissa kom av sig. 21.8.2021 kl. 06:50

LIVSVÄGAR. – Den här vägen valde mig. Edgar Vickström har varit bankdirektör, stadsdirektör och vice vd på en stor koncern. Nu är han 60 år och nyligen prästvigd. 19.8.2021 kl. 17:46

Skolstart. Hon är läraren som är förälskad både i grundskolans idé och i det goda samtalet. 19.8.2021 kl. 15:17

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30