Jobbet som stiftsdekan kräver bland annat tålamod och teologiskt och pedagogiskt kunnande.

Vad krävs av en stiftsdekan och kan jobbet vara en språngbräda in i ett biskopsval?

krav.

Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift.

9.2.2022 kl. 15:39

Jobbet som stiftsdekan i Borgå stift lediganslås inom kort. Magnus Riska som innehar tjänsten, men just nu har ett missionsuppdrag i Etiopien, avgår på egen begäran. Robert Lemberg som varit tf stiftsdekan i ett antal år går i sin tur i pension i sommar. Men vad sysslar en stiftsdekan med om dagarna? Vad krävs av en dekan och kan jobbet vara en språngbräda rakt in i ett biskopsval? Robert Lemberg rätar ut några frågetecken.

Vad jobbar en stiftsdekan med?

– Huvuduppgiften för en stiftsdekan är ansvaret för utbildningen i stiftet, närmare bestämt fortbildning för präster. Till det hör att tillsammans med stiftssekreteraren för utbildning planera kursinnehåll och ibland föreläsa själv.

– En stor del av arbetet är också att förbereda ärenden som har med utbildning att göra för Domkapitlets sammanträden en gång per månad. Stiftsdekanen ansvarar också för frågor om kollekter.

– Stiftsdekanen har i någon mån ett helhetsansvar i och med att dekanen är en del av Domkapitlets ledning. Dekanen är kanske inte biskopens högra hand, men det ligger inte så långt från sanningen.

Det är en brokig skara medarbetare vid domkapitlet, liksom i församlingarna, blir det någon armbrytning i linjedragning och teologiskt innehåll?

– Vi kan inte vara ense i alla frågor, men i det stora hela går det bra tycker jag. Det är en fördel om dekanen och biskopen har liknande linje och synsätt. Jag föreställer mig att det skulle kunna vara svårt annars.

Vilka egenskaper måste man absolut ha som stiftsdekan?

– Personliga egenskaper som krävs är att man måste vara tålmodig, som med all förvaltning. Och så måste man försöka hålla sig saklig i alla sammanhang, i och med alla människor man har att göra med. Det är bra att kunna driva saker, men om man vill ha folket med sig måste man ta hänsyn till den fart andra har.

– Till de formella kraven hör att en stiftsdekan ska ha avlagt högre pastoralexamen. Det teologiska kunnandet är viktigt. Sedan måste man kunna Borgå stift och hur kyrkan är uppbyggd och konstruerad. Man måste känna till de olika nivåerna och domkapitlets roll i helheten. Sedan är det bra om man har en pedagogisk utbildning eller ett pedagogiskt kunnande i varje fall.

Om man vill avancera karriärmässigt från posten som stiftsdekan, vad kunde det vara?

– Det är väl biskop i så fall. Det är inte ovanligt på finskt håll. Till exempel Mari Leppänen var stiftsdekan och blev sedan biskop. Det kan upplevas som ganska naturligt med ett sådant karriärssteg.

Hur synlig är dekanen i Borgå stift jämfört med de finska stiften?

– Det är möjligt att dekaner är mer synliga på finskt håll än på svenskt. Jag har inga egentliga belägg för det, men jag märker ibland när vi dekaner har möten att vissa dekaner har sådana uppgifter som biskopen har hos oss. Jag tror att biskopen i Borgå stift har en bredare uppgiftspalett än i de finska stiften, men det är min spekulation.

Hinner ni vid domkapitlet med någon linjedragning för hela stiftet, med tanke på allt löpande arbete och administration?

– Det är en jättestor utmaning, och det finns inte mycket tid för det. Ledningsgruppen åker ibland bort för ett par dagar för att hinna tänka. Vi har ledningsgruppsmöte varje månad, men där är det ofta löpande ärenden som diskuteras, och det är sällan man då hinner göra större linjeval.

– Om vi skapar början på en praxis måste vi hinna tänka igenom det principiellt. Det kan bli galet om vi utgår från endast ett konkret fall för att skapa en praxis.

Du har varit kyrkoherde i många år och direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, hur svårt är jobbet som dekan i jämförelse?

– I alla arbetena har man händerna fulla. Det är lite olika förmågor som krävs. Kravnivån för jobbet som stifsdekan ligger på samma nivå som direktorstjänsten vid KCSA. Men som stiftsdekan är det lite annan profil och annat teologiskt kunnande som krävs i och med utbildningsansvaret, medan direktorsuppdraget kräver mer administrativ begåvning.

Ulrika Hansson


NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33