Hege-Elise och Martin Sandås är formellt utsända av Missionskyrkan i Finland och Ungdom med uppgift i Norge. Men det är deras egen uppgift att skaffa understödjare för sin lön.

De jobbar med flyktingar i Grekland

mission.

Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete.

3.2.2022 kl. 09:26

De hade klart för sig att de skulle ut på missionsfältet och valde utbildning utgående från det. Martin hade dessutom en önskan att jobba med flyktingar. Men Grekland fanns inte på deras karta.

– Det var Gud som satte det på kartan genom att inskränka våra alternativ. Vi bad över att få klarhet i vart vi ska åka utan att tala om det sinsemellan. Efter en månad kände vi båda att vi skulle till Grekland, säger Hege-Elise.

Hösten 2014 åkte de till Grekland för att under en vecka bekanta sig med arbetet och med landet. Där tog de det definitiva beslutet.

– Vi hade en kontaktperson i Aten som satte oss i kontakt med andra. Medan vi var i Aten kändes det som vi fick en bekräftelse på en dröm som Hege-Elise fick strax innan vi åkte, säger Martin.

Innan de åkte praktiserade Hege-Elise som hälsovårdare i Korsholm.

– Mina kolleger inom världens bäst fungerande hälsosystem fick mig att tvivla på vårt beslut att flytta till Grekland med tre små barn. Vår yngsta var tre och äldsta sju år. Jag blev jättenervös.

En vecka innan de åkte hade Hege-Elise en dröm. Hon stod på ett berg och lovsjöng Gud och överlämnade allt till honom.

– Jag fick frid att lämna över våra liv till Gud. Och när vi kom till Grekland såg jag berget jag drömde om. Det var otroligt. Jag såg det som bekräftelse på att Gud bär oss och går före oss. Och det har han gjort. Alla barnen trivs jättebra.

De tre barnen går i en lokal skola. Kaleb i sjuan, Rebecka i sexan och Eliah i fyran.

Familjen Sandås: Rebecka, Martin, Kaleb, Eliah och Hege-Elise.

Hela bilden var inte klar för dem

– Jag för min del upplevde att Herren visade oss att vi skulle gå ut som Abraham. Abraham hade heller inte hela bilden klar för sig när han gick ut ur sitt land. Bit för bit har Gud visat oss när vi vågat gå, säger Martin.

De flyttade till Aten sommaren 2015, en vecka innan flyktingkrisen bröt ut ordentligt. Flyktingströmmen till Europa via Grekland eskalerade och som mest kom det närmare 11 000 flyktingar per dag.

– Vi var tydliga mot alla omkring oss att vi skulle börja jobba, men att vi trots den pågående krisen prioriterade att barnen först skulle få vänja sig med det nya sammanhanget. Vi hade kolleger som började jobba för fullt när de kom, men risken är att man snabbt då bränner ut sig, vilket många också gjorde. Vi vill jobba mera långsiktigt, säger Martin.

Men till en början handlade det bara om att hugga i och jobba humanitärt.

– Då var Europa öppet och flyktingarna var bara några dagar i Aten innan de åkte vidare. Det kom enorma mängder människor, säger Hege-Elise

Grekland var dåligt rustat för flyktingarna, för den ekonomiska krisen i landet hade tagit ny fart redan året innan.

– Det har varit jobbigt för grekerna och jag kan förstå att de är jättebesvikna på EU som inte hjälpt dem tillräckligt. Människorna på till exempel ön Lesbos har förlorat många av sina olivträd då flyktingarna fällt dem för att hålla sig varma. Det har varit en svår situation, säger Hege-Elise.

Så småningom utkristalliserades en vision för hur de ska arbeta långsiktigt.

– En viktig bit har varit att be och söka Herren för annars ser vi inte det som ska göras. Jag var med om att starta ett Prayer house (ett bönens hus) där vi samlar folk från församlingar, lokala greker och missionsarbetare till bön. Jag började också smått med att träna lärjungar. Jag tänkte mig först en sex månaders lärjungaträning enligt UMU:s (Ungdom med uppgift) koncept, men jag upptäckte fort att flyktingar
inte vill förbinda sig för så lång tid. Nu räknar vi med att vi har ett år på oss att nå dem innan de fortsätter vidare.

Bättre tillämpa en sanning än kunna tio

Martin gick då en kurs vid en UMU-bas i Battambang i Kambodja för att lära sig hur man tränar lärjungar i länder där kristna församlingar är förbjudna och utbilda ledare bland dem. Dessa kan sedan träna nya lärjungar.

– Det handlar om att göra träningen enkel och skala bort det onödiga för att det ska kunna bli en rörelse av lärjungar som gör lärjungar. Många tror att de måste fylla sig med en massa kunskap och kunna bibelverser utantill. Men det är bättre att kunna tillämpa en sanning är att kunna tio verser utantill som man inte tillämpar.

Tanken är också att möta personen som är öppen för evangeliet i en för dem bekväm miljö, till exempel i hemmet.

– Före jul började jag till exempel träna en person i en park, för det var där han träffade sina vänner. Där upptäcker vi Bibeln tillsammans och gör upp mål för varje vecka. Så kan också hans vänner komma med om de vill, säger Martin.

De flesta de jobbar med är iranier, afghaner, palestinier och greker.

– Vi har sett hundratals människor komma till tro under åren genom det sammanhang där vi verkar och de team som kommit för att hjälpa oss, säger Hege-Elise.

Flyktingvågen har nu mattats av och numera kommer det några hundra per dag till Grekland.

– Flyktingarna är av alla nationaliteter. Jag har till och med mött en flykting från Haiti som flög till Turkiet för att ta sig till Europa. De flesta man hör om är irakier, afghaner, iranier och afrikaner, säger Hege-Elise.

Johan Sandberg


KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54