Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

Teologen Mikael Lindfelt är ny rektor vid Åbo Akademi

UTNÄMNING.

Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP.

2.2.2022 kl. 14:59

Vid valet av ny rektor lade styrelsen speciellt vikt vid ett dokumenterat gott ledarskap, professorskompetens, ett brett professionellt kontaktnät och god samarbetsförmåga, står det i pressmeddelandet från Åbo Akademi.

– Det gläder mig att vi i Mikael Lindfelt hittat en person som enhälligt övertygat styrelsen med sina kompetenser att fungera som rektor för en tänkande organisation med stora ambitioner. Lindfelt uppvisar goda meriter och en stark vision för universitetet. Med sin ledarskapsförmåga och goda kontaktytor inom såväl universitetssamfundet som inom samhället ser vi honom som den rektor som kan fortsätta utveckla Åbo Akademi, säger Thomas Wilhelmsson, Åbo Akademis styrelseordförande.

När KP får tag på Mikael Lindfelt är han glad pch överväldigad.

– Det känns att det är många som gläds med mig.

Vilka tror du kommer vara de stora utmaningarna som ligger framför dig?

– De är inte så oväntade. Vi behöver, som alla organisationer idag, ha ekonomin i balans, vi behöver kunna läsa av vår omvärld, vi behöver kunna läsa av utmaningar som kommer från framtiden och anpassa oss så vi får fram det bästa i en universitetsvärld med utbildning och forskning.

Finns det något som oroar dig, till exempel gällande det som diskuterats gällande din företrädare Moira von Wright, det vill säga samarbetet mellan olika personer och nivåer vid ÅA?

– Jag är inte oroad. Jag ser det snarare som en av mina styrkor som person och ledare att kunna samtala med olika slags människor och kunna förstå olika slags argument, tillsammans kunna titta på lösningar konstruktivt. Jag vill ständigt föra en dialog så att vi håller oss till de verkliga argumenten och ser vilka möjligheterna är, så att vi inte låser oss vid vissa lösningar. Där tror jag att mina styrkor finns, och att styrelsens val av mig har att göra med att de ser kompetenser hos mig som gör att jag kan föra den här typen av samtal.

Har du någonting särskilt att bidra med just som teolog?

– En annan teolog, en lite äldre kollega till mig hade redan hunnit räkna ut att om jag bli vald är jag den fjärde teologen på den här posten. Jag lär ska vara den 19 rektorn under ÅA:s historia. Så inte är det någon stor övervikt på teologer där, säger Lindfelt.

– Men det finns kanske något i en teologs utbildning och en teologs blick för världen, mycket allmänbildning men framför allt människokännedom och ett språk och en erfarenhetskultur som handlar om att förstå människans olika utmaningar i livet: sorg, glädje, längtan, saknad, hopp … den typen av fenomen som teologer bearbetar i texter och olika handlingar och ritualer. Den typen av människokännedom är en del av teologens vokabulär och allmänbildning. Jag tror att det finns vissa fördelar där, som kan spela in när man ser på ledarskap och på människans kapacitet att lyckas och misslyckas, säger Mikael Lindfelt.

TD Mikael Lindfelt är tf. rektor vid Åbo Akademi. Han har fungerat som prorektor (2019–2022) och dekan för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (2017–2019). Lindfelt disputerade vid Åbo Akademi 1996 inom teologi och har licentiatexamen i filosofi (1999). Därtill är han docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och i etik vid Uppsala universitet. Han har verkat som universitetslektor i teologi (1999–2015) och som professor i systematisk teologi sedan 2015. Hans forskning har fokuserat främst på olika aspekter av livsåskådningar och etik och under senare år även på attityder gentemot vaccin.

Sju personer sökte positionen som ny rektor vid Åbo Akademi.

Teologer som varit rektor för ÅA förut:
Gustav Björkstrand 1997–2005 (prof i praktisk teologi)
Bill Widén 1978–1982 (prof i kyrkohistoria)
G. O: Rosenqvist 1942–1950 (prof i praktisk teologi)

(Artikeln har kompletterats med Mikael Lindfelts kommentarer kl 15.45)

Sofia Torvalds


Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

Världen. Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair vill att religion ska ges en central roll när världsproblemen tacklas. 7.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet firar sin missionsfest tillsammans med Pernå svenska församling i juni. 6.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. En färsk undersökning visar att stora händelser i livet oftast är orsak till att finländare skriver in sig i kyrkan.  5.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Helsingfors kyrkliga samfällighets reklamkampanj Tro, hopp & kärlek har belönats med flera pris i Vuoden huiput 2007, den viktigaste tävlingen inom marknadsföring och grafisk design i landet. 4.4.2008 kl. 00:00

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31