Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

Teologen Mikael Lindfelt är ny rektor vid Åbo Akademi

UTNÄMNING.

Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP.

2.2.2022 kl. 14:59

Vid valet av ny rektor lade styrelsen speciellt vikt vid ett dokumenterat gott ledarskap, professorskompetens, ett brett professionellt kontaktnät och god samarbetsförmåga, står det i pressmeddelandet från Åbo Akademi.

– Det gläder mig att vi i Mikael Lindfelt hittat en person som enhälligt övertygat styrelsen med sina kompetenser att fungera som rektor för en tänkande organisation med stora ambitioner. Lindfelt uppvisar goda meriter och en stark vision för universitetet. Med sin ledarskapsförmåga och goda kontaktytor inom såväl universitetssamfundet som inom samhället ser vi honom som den rektor som kan fortsätta utveckla Åbo Akademi, säger Thomas Wilhelmsson, Åbo Akademis styrelseordförande.

När KP får tag på Mikael Lindfelt är han glad pch överväldigad.

– Det känns att det är många som gläds med mig.

Vilka tror du kommer vara de stora utmaningarna som ligger framför dig?

– De är inte så oväntade. Vi behöver, som alla organisationer idag, ha ekonomin i balans, vi behöver kunna läsa av vår omvärld, vi behöver kunna läsa av utmaningar som kommer från framtiden och anpassa oss så vi får fram det bästa i en universitetsvärld med utbildning och forskning.

Finns det något som oroar dig, till exempel gällande det som diskuterats gällande din företrädare Moira von Wright, det vill säga samarbetet mellan olika personer och nivåer vid ÅA?

– Jag är inte oroad. Jag ser det snarare som en av mina styrkor som person och ledare att kunna samtala med olika slags människor och kunna förstå olika slags argument, tillsammans kunna titta på lösningar konstruktivt. Jag vill ständigt föra en dialog så att vi håller oss till de verkliga argumenten och ser vilka möjligheterna är, så att vi inte låser oss vid vissa lösningar. Där tror jag att mina styrkor finns, och att styrelsens val av mig har att göra med att de ser kompetenser hos mig som gör att jag kan föra den här typen av samtal.

Har du någonting särskilt att bidra med just som teolog?

– En annan teolog, en lite äldre kollega till mig hade redan hunnit räkna ut att om jag bli vald är jag den fjärde teologen på den här posten. Jag lär ska vara den 19 rektorn under ÅA:s historia. Så inte är det någon stor övervikt på teologer där, säger Lindfelt.

– Men det finns kanske något i en teologs utbildning och en teologs blick för världen, mycket allmänbildning men framför allt människokännedom och ett språk och en erfarenhetskultur som handlar om att förstå människans olika utmaningar i livet: sorg, glädje, längtan, saknad, hopp … den typen av fenomen som teologer bearbetar i texter och olika handlingar och ritualer. Den typen av människokännedom är en del av teologens vokabulär och allmänbildning. Jag tror att det finns vissa fördelar där, som kan spela in när man ser på ledarskap och på människans kapacitet att lyckas och misslyckas, säger Mikael Lindfelt.

TD Mikael Lindfelt är tf. rektor vid Åbo Akademi. Han har fungerat som prorektor (2019–2022) och dekan för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi (2017–2019). Lindfelt disputerade vid Åbo Akademi 1996 inom teologi och har licentiatexamen i filosofi (1999). Därtill är han docent i idrottsvetenskap vid Malmö universitet och i etik vid Uppsala universitet. Han har verkat som universitetslektor i teologi (1999–2015) och som professor i systematisk teologi sedan 2015. Hans forskning har fokuserat främst på olika aspekter av livsåskådningar och etik och under senare år även på attityder gentemot vaccin.

Sju personer sökte positionen som ny rektor vid Åbo Akademi.

Teologer som varit rektor för ÅA förut:
Gustav Björkstrand 1997–2005 (prof i praktisk teologi)
Bill Widén 1978–1982 (prof i kyrkohistoria)
G. O: Rosenqvist 1942–1950 (prof i praktisk teologi)

(Artikeln har kompletterats med Mikael Lindfelts kommentarer kl 15.45)

Sofia Torvalds


Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29