Regissören Claes Olsson: "Det är först när vi har blivit lite äldre som vi egentligen börjar veta vem vi är"

film.

I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film.

9.12.2021 kl. 08:54

– Jag är god vän med Kjell Westö – vi har bland anat spelat fotboll tillsammans. För tjugo år sedan producerade jag filmatiseringen av Drakarna över Helsingfors. För några år träffades vi över en lunch och jag framförde mina idéer. Han litade på mig och på den vägen är det, säger Claes Olsson.

Den namnlöse huvudpersonen i boken blev Frej i filmen.

– Han är en man som är förvirrad i sin värld. Han kan inte ha stark empati för någon. Han är besatt av sin ungdomskärlek, något som begränsar honom på många sätt.

– Frej är lite av en antihjälte. Men när han blir äldre hittar han mer och mer sig själv. Det är ju på det sättet som vi människor är – det är först när vi har blivit lite äldre som vi egentligen börjar veta vem vi är.


Uppväxten i Tölö

Claes Olsson växte upp i Tölö på 50-talet. Han var ett vilt barn med livlig fantasi.

Biograferna visade barnfilmer om söndagarna.

– Jag och min äldre bror gick på bio varje söndag. Jag hör till den generationen som upplevde hur ungdomskulturen föddes. Allt blev tillgängligt – film, serier, serietidningar och musik.

Han drömde om att bli skådespelare eller arkitekt – eller att jobba med film. När han blev lite äldre gick han med i teatergrupper för unga.

– Men jag märkte tidigt att det här med att stå på scenen och säga samma sak om och om igen varje kväll inte kändes speciellt inspirerande.

I gymnasiet skaffade han en filmkamera och började göra film med sina kompisar. Men hans mamma ville inte att han skulle börja med film utan studera för ett hyggligt yrke.

Det blev filosofi på universitetet.

– Filosofin lärde mig att strukturera och analysera texter. Det har jag haft mycket nytta av när jag förvandlat böcker till film.

Du har jobbat med film i femtio år. Hur tar du kritiken av dina verk?

– När man har varit så pass länge i den här branschen har man blivit garvad. Det är enkelt att vara kritiker, men det är svårt att vara en bra kritiker. Men det finns egentligen i dag få kritiker som har jobbat hemskt länge. Det gör mig inget om jag får dålig kritik, men jag förväntar mig att en kritiker ser någonting som jag inte själv ser i min film. Något som jag inte, omedvetet eller medvetet, lagt till.

I boken är huvudpersonens förhållande till religionen sargat. Hur ser ditt förhållande till kristendomen ut?

– Jag blev tidigt intresserad av kyrkohistoria. Kristendomen har haft och har stor betydelse för människorna och jag vill försöka förstå varför det är så.

Han kan inte låta bli att försöka förstå de drag av religionerna som är fundamentala och krigiska, som några av de islamska grupperingarna i dag.

– Min slutsats är att människorna har ett behov att hålla strikt fast vid någonting som man tror på. Jag upplever ändå kristendomen idag som väldigt flexibel.

Han tror att det viktigaste med kristendomen är att den ger trygghet åt människan.

– Människor söker alltid någon mening med livet.

Grubblar du ofta på livet?

– Naturligtvis, av olika orsaker. När man kommer upp i den åldern att ens egna föräldrar har dött, börjar man fundera på döden. Vad är egentligen döden? Är det bara en biologisk fas i vårt liv, eller innehåller den något annat? Finns det en själ? Det är en evig fråga.

För tio år sedan insjuknade han i cancer, och blev frisk.

– Jag var i väldigt god form. Men plötsligt kom cancern. Det visar hur skör människan kan vara.

Han har lärt sig att ta vara på familjen och sina vänner.

– Man kan plötsligt behöva hjälp. Och det är lika viktigt att man kan vara till hjälp i en svår situation. Men kärleken är det på samma sätt: det känns bra att bli älskad av någon – men det är också lika viktigt att du kan ge kärlek.

Hur känns det att bli äldre?

– Jag försöker kämpa emot det. Jag spelar fotboll två gånger i veckan.Jag har faktisk blivit finsk mästare med Käpylän Pallo i ålderskategorin 70+. Jag vill inte vill bli liggande i sängen eller sittande i fåtöljen och smutta på vin.

Han har tre döttrar och fyra barnbarn, också de flickor. Att lära känna barnbarnen är viktigt för honom. Vänner är också viktiga.

– Jag är med i ett sällskap som har hållit samman i trettio år. Vi träffas en gång i månaden, går ut och äter eller badar bastu.

Han är nyfiken på människan.

– Det är intressant att se hur jag och mina vänner har förändrats med tiden.

Hans dolda talang är att inte bli stressad.

– Jag är bra på att organisera min dag. När jag undervisar film säger jag till mina elever: det viktigaste är att du har en stresstark mage.

Claes Olsson

– Aktuell med regin och manuset till filmen Den svavelgula himlen.

– 73 år, har bott i Kottby, Helsingfors, i nästan 50 år.

– Har tre döttrar och fyra barnbarn.

– Spelar fotboll två gånger i veckan och har blivit finsk mästare med Käpylän Pallo i ålderskategorin 70+.

– Älskar Helsingfors. ”Jag går ofta i staden på smala gränder och igenom innergårdarna. Nu för tiden har det blivit svårt.”

– För den finlandssvenska publiken är hans tidigare filmer Underbara kvinnor vid vatten och Colorado Avenue mest kända.

Christa Mickelsson


Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02