– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet, säger Erja Yläjärvi.

Erja Yläjärvi, ny chefredaktör på HBL: "Finlandssvenskar har en stark egen identitet men de har ändå en öppen inställning till andra"

HBL.

Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet?

8.12.2021 kl. 07:55

Erja Yläjärvi kommer ursprungligen från Savolax. Nu axlar hon rollen som chefredaktör för Hufvudstadsbladet. Hon har också suttit med i juryn som tagit fram årets kandidater till Finlands lucia.

Vad är det bästa och det sämsta med finlandssvenskhet?

– Jag tycker att både savolaxare och finlandssvenskar har en stark egen identitet men de har ändå en öppen inställning till andra, både geografiskt och mentalt, det är det bästa.

– Det sämsta är att en stark grupp­identitet ibland kan kännas som lite sluten, så att andra kan känna sig utanför. Det gäller dock precis alla, inte bara finlandssvenskar.

Har tro eller församling haft någon betydelse i ditt liv?

– När jag var tonåring var jag med i hjälpledarverksamheten i Kuopio, men sedan dess har jag inte aktivt varit med i kyrkan. Tro och förhållandet till det som är större än oss är ganska privat för mig, på det sättet är jag som många andra finländare.

Du har suttit med i luciajuryn. Luciakandidaternas meriter blir ofta ett upp­radande av sådant som är typiskt för så kallade duktiga flickor. Finns det någon egenskap som inte är typisk för en duktig flicka som du gärna skulle framhålla?

– Att vara en ”duktig flicka” har på något sätt blivit ett skällsord, som om det var något dåligt eller svagt med att vara vänlig, snäll och förhålla sig lugnt till omvärlden. Ju äldre jag blir, desto mer uppskattar jag sådana egenskaper hos alla människor. Men det är inte samma sak som att vara lydig. Man ska stå på sig för sina egna värderingar och åsikter, och våga säga emot när man upplever att något är fel eller orättvist.

Vilka är de stora finlandssvenska frågorna?

– Det är en riktigt svår fråga. Den största frågan är nog det att finlandsvenskarna blir färre. Vad innebär det för gemenskapen och för den svenskspråkiga vardagen? Och kan alla svenskspråkiga regioner vara livskraftiga och behålla sin identitet även i framtiden? Samma frågor drabbar också många finskspråkiga regioner utanför Helsingfors.

Vad säger du till dig själv när andras eller dina egna krav på dig blir för höga?

– Att tid finns, att det inte är bråttom med allt.

Kan du nämna en stark och en svag sida hos dig som chef?

– Det är svårt att bedöma själv, men jag är ganska tålig och har ganska lätt att se vilka saker som är stora och vilka som är små. Då kan jag oftast agera relativt lugnt, också under press.

– En svag sida är att jag ibland är mycket snabbare med att gå framåt än andra människor och glömmer att inte alla har samma otåliga personlighet.

Text: Ulrika Hansson


PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25