Med den glada och hoppfulla tonen från första söndagen i advent inleds ett nytt kyrkoår. Som vanlig församlingsmedlem och gudstjänstbesökare märker man knappast av så mycket nytt, men för prästen innebär det nya kyrkoåret nygamla bibeltexter att predika över. Samma bibeltexter återkommer vart tredje år och nu byts tredje årgångens texter mot första årgångens texter.
Adventstiden är julens förberedelsetid. Från julaftonen till trettondagen följer den egentliga jultiden och därefter julens efterfirningstid under söndagarna efter trettondagen. Kyrkoårets höjdpunkt är påsken och de flesta andra helgdagar fastställs så att man antingen räknar bakåt eller framåt från påsken, som årligen firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen.
Advent betyder ankomst och adventstiden handlar om Jesu ankomst på fyra sätt. Det handlar om vad vi i första hand tänker på inför julen, nämligen att Gud kommer som människa i barnet Jesus. Det handlar också om Jesu ankomst till sitt folk som en uppfyllelse av bibelns löften. Under adventstiden påminns vi dessutom om att Kristus kommer till sin kyrka och till varje människas hjärta genom ordet och de heliga handlingarna, det som vi kallar sakrament. En ytterligare aspekt som lyfts fram under adventstiden är att Kristus en gång ska komma som Herre över allting vid tidens slut. Den fjärde adventssöndagen uppmärksammar särskilt Maria som väntade sitt barn.
Först av allt är vi nu välkomna att på söndag sjunga med dem som mötte Jesus i Jerusalem: ”Hosianna Davis son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!”
